Under pandemin minskade den registrerade frånvaron i gymnasieskolan och färre blev då av med sitt studiestöd. Nu har nivån ökat igen och är högre än före pandemin.

– En del elever vande sig kanske vid ett annat sätt att jobba, och att komma tillbaka till den vanliga undervisningen kan då vara lite trög, säger Jonny Lindström, gymnasiechef på Nobelgymnasiet  Karlstad.

Fyra timmars ogiltig frånvaro

När elever på gymnasieskolor bedöms ha mer än fyra timmars ogiltig frånvaro per månad kan skolan rapportera det till CSN, som då kan besluta om att dra in studiebidraget. Och skälen till ogiltig frånvaro är många. Alltifrån skoltrötthet och mental ohälsa till att eleverna har ett jobb vid sidan om studierna.

Totalt fick 34 600 elever eller 9,8 procent av alla gymnasieelever i landet studiebidraget indraget, vilket är den hittills högsta antalet och 6 800 fler än föregående läsår.

Ökat i flera år

Andelen elever som fick studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro har ökat i flera år fram till pandemin, då nivåerna sjönk märkbart. Införandet av distansundervisning när skolorna stängde bedömdes vara anledningen.

– Men samtidigt mätte vi annorlunda då, och det är svårt att rapportera frånvaro för någon som ändå inte är här från början, säger Jonny Lindström. 

Det är fortsatt vanligare med ogiltig frånvaro bland pojkar än bland flickor. Skälen är många, men trenden är tydlig. 

– Om vi undantar pandemiåren så har vi under de senaste 15 åren sett en kontinuerlig ökning av andelen elever som får studiebidraget indraget på grund av ogiltig frånvaro. Varför det är så, finns det inget riktigt svar på, men en förklaring kan vara att skolornas rapportering till CSN, som betalar ut bidraget, har blivit bättre, säger Peter Engberg analytiker på CSN.