Björn Svensson har jobbat i många år som psykoterapeut med inriktning på pojkar som utsätts för sexuella övergrepp, men även behandling av förövare. Enligt hans erfarenhet så behöver barn som utsätter andra barn för sexuella trakasserier inte själva vara utsatta, men de kanske befinner sig i en miljö där sexuellt beteende finns.

– Det kan tillexempel vara på en fritidsgård där yngre och äldre barn blandas. Då kan de yngre barnen ta efter de äldre, säger han.

Vuxna bör agera

Ofta är det ett enskilt barn som börjar trakassera, vilket leder till att andra barn kanske tar efter samma beteende av rädsla för barnet som började. Men oavsett menar Börje Svensson att vuxna bör agera.

– När man tar itu med det så behöver man intervjua varje barn individuellt och ta reda på varför de gör det, inte gruppvis. Det krävs en noga genomgång, säger han.

Svårare för pojkar att få hjälp

I situationen i Grums så är barnen som trakasserar barn till nyanlända. Men om barn till nyanlända har svårare att få hjälp med ett destruktivt beteende kan inte Börje Svensson svara på, men hans bild är att pojkar över lag möter en del svårigheter när det kommer till att söka hjälp.

– Rent generellt så har utåtagerande pojkar svårare att få hjälp på BUP (Barn och ungdomspsykiatrin, reds.amn.). Medelklassbarn har lättare att komma in på BUP, säger han.

Ulla Thorslund är legitmerad psykoterapeut och menar att det här beteendet existerar i alla samhällsgrupper.

– Sexuella övergrepp finns i alla grupper och samhällsklasser. Det är ett samhällsstrukturellt problem att pojkar jagar flickor och att flickor då får höra att pojkarna gillar dem. Det är viktigt att bryta machonormer och attityder, säger hon.

Barn slutar oftast när de blir tillsagda av en vuxen, men det finns de barn som behöver mer insatser än så. Ulla Thorslund säger att både socialtjänst och skola behöver samordna med instatser i de fallen.

– Har man en ungdom som utåtagerar sexuellt så ska man göra en riskbedömning, säger hon.

Glöm inte att de är barn

Har barn till nyanlända en sårbarhet när det kommer till de här beteendena?

– Det är svårt att säga, jag har ingen forskningskunskap om det, men rent generellt, oavsett språklig bakgrund på barnen så måste man gå igenom vad som hänt. Och glöm inte att de är barn, säger Börje Svensson.

Varför gör barn andra barn illa?

– De fyller upp något som fattas dem och kompenserar för ett lidande. De försöker göra sig större än vad de är.

Börje Svensson anser att vuxna borde göra mer för att stoppa trakasserier och mobbning barn emellan.

– Vi lägger oss i alldeles för lite. Om man ser en mobbningssituation så ska man säga att det inte är okej. Jag tror vuxna gör mindre sådant idag, säger han.

Även Ulla Thorslund menar att föräldrar till barn som har dessa beteendeproblem kanske har egna problem som gör att barnen agerar som de gör.

– Frånvaron av föräldrar kan påverka, dysfunktion i hemmet, missbruksproblem, att föräldrarna har egna problem själva, säger hon.