– Det är omkring fem procent av en årskull som har en särskild begåvning och 0,1 – 0,5 procent kan betraktas som extremt begåvade.

Det berättar Elisabet  Mellroth som är kommunens projektledare för den här satsningen. Hon forskar också i ämnet vid Karlstads universitet.

Den här gruppen har lätt blivit bortglömd i klassrummet. Fokus har legat på att hjälpa svagare elever. Så har det också varit i lärarutbildningen. Och effekterna av den här modellen kan vara förödande för dem som är särskilt begåvade.

– De kan lätt tappa intresset för undervisningen, börja underprestera eller till och med hoppa av skolan, uppger Elisabet Mellroth.

Femton grundskolelärare i Karlstad  deltar nu i ett tvårigt projekt för att höja kompetensen både  hos sig själva men också hos kollegorna. Och fokus i satsningen är ämnet matematik.

Varför bara stimulera de som har en särskild begåvning i det ämnet?

– Vi ser att får man ökad kunskap om särskilt begåvade på det här viset, sedan kan man applicera det i andra ämnen. Vi kan då se signalerna på begåvningen tidigt i skolan, kanske till och med förskolan, säger Niklas Wikström (L), ordförande i Barn- och ungdomsnämnden.

Vill bli ledande i landet

Helena Ingemarsson är speciallärare på Kronoparkskolan i Karlstad.

– Det ska finnas utmaningar att gå vidare med, man kan göra fördjupningar och så vidare, berättar hon.

Karlstad ligger långt framme i den här utvecklingen och har ambitionen att vara ledande i landet på det området.

– Vi är bland de första i landet att jobba med de här frågorna. Nu utbildar vi ju i princip all personal. Det är väldigt positivt, uppger Niclas Wikström (L).