– Större skogsbruk har frivilliga avtal med Länsstyrelsen som kallas skogscertifiering, om att bränna en mindre fraktion av sin avverkningsyta för att gynna biologisk mångfald, säger Anders Granström som är brandekolog på SLU.

Förr i tiden brände man hyggesmark under så som kalhyggen för att underlätta föryngringen.

– I dag görs den typen av bränning i liten omfattning då samma process sker vid markberedningen av stora maskiner som introducerades i skogsbruket runt 70-talet. I processen river maskinerna upp mark och frigör mineraljord, säger Anders Granström.

Träden på ett område som är härjat av skogsbrand är inte förlorade. Sotat virke kan användas och är inte förstört, men sågverken tar inte gärna emot brandskadat virke vilket i så fall oftast blir till flis istället för brädor.

I klippet berättar Anders Granström berätta om vad som händer i marken efter en skogsbrand.

Humuslagret verkar som en filt

Humuslagret som är det jordlagret under det översta marklagret, verkar som en filt av nedbrutet material och påverkas gynnsamt vid en skogsbrand. Produktionen av näring ökar och kväve frigörs.

Däremot gynnas trädens skadedjur snytbaggen efter skogsbränder. Populationen minskar ett år efter en skogsbrand och därför väntar ibland skogsägare att återplantera.

Även rotmurklan finns bara på bränd mark och upptäcks den bör skogsägaren vänta i två till tre år innan återplantering sker.