Vera Alstermark nappade direkt när hon såg att Kristinehamns kommun efterlyste språkombud. Hon arbetar inom hemtjänsten och får tillsammans med 15 andra undersköterskor en tvådagarsutbildning till språkhandledare. Det här är hennes sätt att dra sitt strå till stacken.

– Du ska inte kunna gå utanför arbetsmarknaden för att du inte har språket, eller fastna i nån bidragskarusell för att du inte har hjälpen, säger hon.

Nästa vecka är det ett tjugotal nyanländas tur att påbörja sin utbildning. Kravet är att de ska ha genomgått Svenska för invandrare på C- eller D-nivå. Dessutom har flera av de som valts ut goda teoretiska kunskaper om vårdyrket, enligt Anne Hølmebakk, vård- och omsorgschef i Kristinehamns kommun.

Praktik och teori mixas

De nyanländas utbildning inleds med en orienteringskurs på tio veckor, och fortsätter sedan med en halv undersköterskeutbildning under ett års tid. Den varvas med praktik, och det är då språkombuden kommer in i bilden.

– Vi vet att det är just språket som har varit ett problem för de nyanlända som har varit ute i yrket, och då sa vi att vi måste kunna ge verktyg till de som möter kollegerna i vardagen, och stötta dem så att de kan göra ett bra jobb, säger Anne Hølmebakk.

Det har funnits farhågor om att schemat kan bli pressat för språkombuden, som parallellt med handledningen måste sköta sitt ordinarie arbete. Men Anne Hølmebakk säger att cheferna förstår att projektet måste prioriteras och att det är möjligt att skjuta till resurser i form av tid om det behövs.

Pratglada brukare

Undersköterskan Vera Alstermark känner sig inte orolig för eventuell stress. Hon vet dessutom att hennes kunder som har hemtjänst kommer att hjälpa till med språkinlärningen.

– Många av de äldre är ganska pigga på att prata så jag tror inte att det blir några större problem.

Vad ser du mest fram emot?

– Att få lära mig något själv. Det känns bra att få göra något och det ska bli roligt att lära känna en ny person, säger Vera Alstermark.