Charity Resian från Kenya är på besök i Värmland för att berätta om kulturen med könsstympning Foto: SVT

Sprider budskap mot könsstympning

Publicerad

Den här veckan har Värmland besök av en hjältinna. En ung kvinna från Kenya med ett smittsamt leende, men hennes berättelse gör ont. Hon pratar om kvinnlig könsstympning.

Hennes ögon tåras och hennes röst är stark och övertygande där hon står inför ett tjugotal åhörare i Västerstrandskyrkan i Karlstad.

-Jag ska fightas för varje ung flicka som löper risk att könsstympas, säger Charity Resian som inte bjuder på sitt smittsamma leende längre.

Charity berättar om en uppväxt i Sekenani Village, en liten Masaiby i Kenya. När hon som 12-åring vägrade låta sig omskäras utmanade hon hela det samhälle hon kände som sitt. Hon trotsade sina båda föräldrar och fick en hel by att vända sig emot familjen. Hon berättar om hur hennes mamma blev utstött av alla i byn och hur folk vände sig bort när hon gick till marknaden.

Vände upp och ner på tillvaron

Det beslut hon fattade som ung flicka vände upp och ned på en hel värld, den värld och de människor hon älskade och det skulle komma att ta många år innan hon lyckats återvinna respekten hos sin mamma och sin pappa.

Charity berättar om traditionen att omskära unga flickor och att hon som liten flicka såg fram emot den dagen hon skulle skäras. Hon berättar om hur hennes mamma och hon själv tagit aktiv del i själva proceduren. De deltog genom att hälla iskallt vatten på den flicka som skulle skäras. Det kalla vattnet skulle bedöva innan själva ingreppet och det var den enda smärtlindringen som gavs innan flickans könsdelar stympades.

-I min kultur var det den passage man skulle gå igenom för att bli kvinna. De flickor som inte omskars ansågs misslyckade. De skulle inte bli gifta eller kunna skaffa familj och aldrig mötas av respekt som vuxen kvinna, berättar Charity.

Charity Resian från Kenya berättar om konsekvenserna av könsstympning Foto: SVT

Film förändrade världsbild

Men hela hennes världsbild förändrades då danska missionärer visade en film om könsstympning vid hennes skola. Helt plötsligt dök frågor upp hos henne som inte traditionen kunde ge svar på. Sedvänjan kostar många unga flickors liv när akuta komplikationer tillstöter då ingreppet utförs och många kvinnor drabbas av långsiktiga besvär så som urinvägsinfektioner, menssmärtor och förlossningskomplikationer.

Världshälsoorganisationen WHO uppskattade 2012 att det fanns 200 miljoner flickor i världen som är könsstympade, i Sverige låg den siffran på 38 000.

Arbetsgrupp i Värmland

I Värmland finns en arbetsgrupp bestående av personer inom hälso- och sjukvården, Barnahus Värmland och Länsstyrelsen. Arbetsgruppen arbetar bland annat med fortbildning av berörda yrkesgrupper.

-Vi har till exempel arbetat fram rutiner inom skolhälsan och i dagarna är vi på distriktssköterskeutbildningen för att få ut kunskapen och öka kompetensen när det gäller det här, säger Isabel Persson på Länsstyrelsen i Värmland.

I Värmland uppskattar man utifrån WHO's siffror från 2012 att det rör sig om minst 1000 flickor som kan vara eller riskerar att utsättas för könstympning, berättar Isabel Persson. Men sedan den ökade flyktingströmmen 2015 så befarar man att siffran har ökat.

Nytta för lyssnare

De som kommit för att lyssna till Charitys berättelse är personer som arbetar i barnverksamhet, inom kyrkan eller socialtjänsten. De är diakoner, socionomer och barnmorskor. Det är människor som i sina yrken kan få stor nytta av Charity Resians erfarenheter.

-Jag hoppas kunna öka medvetenheten om könsstympning även här, för här kanske inte barn vet vad könsstympning är och helt plötsligt är de på besök i sitt afrikanska hemland och övergreppet är ett faktum, säger Charity inför sina åhörare i Västerstrandskyrkan.

Hon var ett trotsigt och envist barn som bestämde sig för att skydda sin kropp och sin framtid. Idag är hon en stolt ung kvinna som förändrar världen – en hjältinna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.