Kammaråklagaren Stefan Wessbergs önskelista över skärpta lagar:

Tvåårsregeln för häktning bör gälla även försöksbrott

”Jag har haft försök till dråp där gärningsmannen har varit försatt på fri fot eftersom hon var tidigare ostraffad och det inte heller i övrigt fanns någon häktningsgrund. Detta tycker jag är stötande och måste ur allmänhetens synpunkt te sig ännu mer stötande. Just i mitt fall hann hon dessutom begå ett fullbordat mord innan dråpförsöket kom upp i hovrätten.”

Förverkande av narkotika från okänd m.m.

”Åklagarväsendet lägger varje år en massa onödiga pengar på att åklagarna anslår sina förverkandebeslut på anslagstavlor som oftast är belägna inne i kammarens lokaler dit allmänheten ändå inte har tillgång.

Sannolikheten att någon skulle göra anspråk på den beslagtagna narkotikan och därmed ange sig själv för narkotikabrott får väl för övrigt anses obefintlig. Om jag inte är felinformerad så framställer åklagarna i Norge inte några förverkandeyrkanden i narkotikamål eftersom narkotikan i sig är illegal.

Jag tycker att åklagarna skall kunna förverka narkotika utan någon onödig formalia oavsett om narkotikan har en känd eller okänd ägare.”

Straffet för drograttfylleri bör höjas

”Eftersom drograttfylleri oftast begås av misstänkta som saknar ekonomisk möjlighet att betala sina dagsböter blir det i praktiken ”påföljdseftergift” varje gång är brottet lagförs. Jag tycker att straffvärdet bör höjas och att fängelse bör vara normalpåföljden precis som vid grovt rattfylleri.”

Mängdrabatten vid flera brott bör ses över

”Den generösa rabatt som idag tillämpas vid flerbrottslighet saknar helt stöd hos allmänheten och riskerar att minska förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna.”

Alla skyddstillsynsdomar bör ha alternativa fängelsestraff

”För att markera att frivårdspåföljden är en förmån och även för att underlätta undanröjandet vid eventuell misskötsamhet bör det vid skyddstillsynsdomar anges vilket fängelsestraff som annans skulle ha ådömts precis som det idag anges vid s.k. kontraktsvård.”

Förkorta prövotiden för skyddstillsyn till 2 år

”Idag är det ingen som verkar förvänta sig att den som dömts till skyddstillsyn skall ha avhållit sig från nya brott under en treårsperiod. Det gör att skötsamhetskravet blir utvattnat och att det sällan blir någon reaktion i form av undanröjande av skyddstillsynen eller längre fängelsestraff vid återfall under prövotiden för en löpande skyddstillsyn.”

Förverkande av bilen vid grova rattfyllerier

”Idag förverkas ofta bilar vid flerfaldiga olovliga körningar. Jag tycker att även bilar som använts vid enstaka grova rattfyllerier skall ses som brottsverktyg och förverkas enligt huvudregeln. Det skulle minska antalet grova rattfyllerier och ha en brottspreventiv effekt tror jag.

För att underlätta förverkandet av bilar som står registrerade på annan person eller har lånats ut bör det bli möjligt att förverka bilen oavsett vem som är ägare till densamma. Har man lånat ut bilen till en rattfyllerist får man stå sitt kast. I de allra flesta fall tillhör bilen ägaren men har skrivits på hustrun eller liknande just av det skälet att polisen inte skall kunna ta bilen.”

Ta bort kravet på likartad brottslighet i straffskärpningsregeln i BrB 29:4

”Med tanke på skötsamhetregeln i BrB 16:14 tycker inte jag att det är för mycket begärt att man avhåller sig från brott oavsett om det är samma typ av brott eller inte.”

Påföljden vid rättegångsförseelse i RB 9:5 bör skärpas

”Med en allt mindre respekt för domstolarna och övriga parter som uppträder i rättegångar är penningböter en tämligen tandlös och otidsenlig påföljd.”

Omhäktningsförhandlingar

”Dagens omhäktningsförhandlingar var 14:e dag är ett spel för galleriet och inte ekonomiskt försvarbart. Huvudregeln bör vara skriftlig handläggning där åklagaren motiverar varför ytterligare tid behövs för åtal.

Att som idag hålla omhäktningsförhandlingar bara för att försvaret eller den misstänkte begär det när man är i inledningsskedet av ett mord som kommer ta ett halvår att utreda eller innan man fått ett analysbesked i narkotikamål är inte rimligt. Det bör vara domstolen och inte den misstänkte/försvararen som bestämmer om det behövs muntlig förhandling.”

Begränsa tiden för återkallande av överklagande vid anslutningsöverklagande

”Trots att reglerna för hovrättsförhandlingen i brottmål har ändrats har vi kvar samma regler för återkallande av överklagande. I de allra flesta fall är bevisningen idag identisk i tingsrätten och hovrätten eftersom man inte tar upp bevisningen på nytt. Ändå tillåts den överklagande parten att återkalla sitt överklagande först vid slutet av hovrättsförhandlingen. Den kan då ha pågått i flera dagar och åsamkat staten enorma kostnader helt i onödan.

Den dömde har haft flera veckor på sig att fundera över om det är värt att riskera påbackning i hovrätten och bör senast här hovrättsförhandlingen påbörjas ha angett sin inställning. Är överklagandet då inte återkallat prövas målet av hovrätten med den risk som detta innebär för den överklagande.

Om hovrättsförhandlingen kan förväntas bli en annan än tingsrättsförhandlingen på grund av ny bevisning eller dylikt bör möjligheten att återkalla sitt överklagande på sent stadium vara kvar som idag. På detta sätt tror jag att vi skulle kunna reducera antalet överklaganden och hovrättsprövningar.

Personligen skulle jag vilja gå ännu längre och ta bort reformatio in pejus-regeln vid överklaganden men jag inser att advokatlobbyn skulle vifta allt för vilt med rättssäkerhetsflaggan för att det skulle vara möjligt att genomföra i nuläget.”