Det finns 4000 registrerade förlisningar i sjön, 500 av vraken är lokaliserade. Men uppskattningsvis kan sjön rymma uppemot 20 000 vrak av alla de storlekar.

Fast Vänern kan knappast kallas för skattkammare. Här finns inga sjunkna regalskepp, inga ostindiefarare, inga guldstinna galeaser. Och de som dyker och letar vrak här drömmer inte om rikedomar utan vill möta vardagens sjöfart och människor. Jonas Westerberg och Andreas Johansson dyker ofta efter skeppsvrak i Vänern.

– Det är människorna och historierna som fascinerar, säger Andreas Johansson.

 – I somras dök vi vraket efter Carl av Göteborg, som förliste i Dalbosjön 30 december 1921. Inne i styrhytten låg skepparens hatt kvar. Då kändes det att man var nära de som en gång arbetat på båten.

– Ofta är vi väl förberedda genom att att ha läst på och forskat om haveriet innan vi börjar leta efter vraket, sger Jonas Westerberg, dykare från Karlstad.

Vraket kan lokaliseras med hjälp av en sonar, som släpar efter båten och med sina ljudvågor läser av bottnen. Stora föremål ger stora ekon. Sjunkna fartyg ännu större. Många vrak ligger nersjunkna i bottenslammet och kan vara mer eller mindre täckta av slam, lera och stoft.

– Men eftersom det inte finns någon skeppsmask i Vänern, är många av vraken förvånansvärt väl bevarade, säger Jonas Westerberg.