Foto: SVT

Vem granskar när journalister byter sida?

Uppdaterad
Publicerad

Efter många år i yrket lämnar Sofie Ernerudh jobbet på Värmlands Folkblad. Från att som journalist granska landstinget till att bli kommunikatör på landstinget.

– Jag vill bredda mig, känner att det är dags att gå vidare efter 15 år, säger hon när vi träffar henne näst sista arbetsdagen på VF.

Trenden är tydlig. Samtidigt som antalet journalister minskar ökar antalet kommunikatörer hos myndigheterna.

Bara vid landstinget, Karlstads kommun och Region Värmland finns sammanlagt ett 60-tal kommunikatörer.

– Det är ett demokratiskt problem att journalisterna blir färre och kommunikatörer och informatörer blir fler. En informationsavdelning kan aldrig ha en granskande uppgift, det kan bara en oberoende nyhetsredaktion med självständiga journalister ha, säger Mikael Rothsten, redaktionschef på Nya Wermlands-Tidningen.

Vem granskar?

Peter Franke, chefredaktör på Värmlands Folkblad, anser också att utvecklingen är olycklig.

– Tidningsbranschen har tappat 1.300 journalistjobb på fem år och samtidigt växer de här kommunikationsstaberna. Det blir svårt: vem granskar?

Men Katarina Lindström, kommunikationsdirektör vid Karlstads kommun säger att det inte finns något samband mellan att tidningarna drar ner och att antalet kommunikatörer blir fler.

– Det är felaktigt att en enskild yrkesgrupp som växer får klä skott för nedskärningarna i mediahusen. det har inget samband, säger hon.

Alltför glättad bild

Mikael Rothsten pekar på de skilda uppdragen som en journalist och en kommunikatör har.

– En informationsavdelning vill ju alltid ge en positiv bild av den verksamhet man företräder, man jobbar på uppdrag av politiker och höga chefer. Medan vår uppgift är att granska politiker och makthavare för att se hur de använder våra skattepengar.

– Och vi märker ibland att kommunikatörerna går ut med en alltför glättad bild av det som hänt, säger Peter Franke.

Fördomar och mytbildningar, enligt Katarina Lindström.

– En felaktig mytbildning om att en kommunikatör lägger ut dimridåer eller försöker på något sätt att putsa på och försköna myndighetens budskap, säger hon.

Jobbar för öppenhet

Vid landstinget finns 20 kommunikatörer, vid Region Värmland tio och vid Karlstads kommun drygt 30.

Samtidigt har TV4 lagt ner sin redaktion i Värmland, SVT har dragit ner på personal och det har också länstidningarna tvingats göra.

Gunilla Peterson, som är enhetschef på landstingets kommunikationsavdelning, säger att uppdraget ändrats.

– Nummer ett för oss är att vi jobbar för en öppenhet i organisationen och att vi inte döljer någonting, säger hon.

Ser fram emot ny roll

Peter Franke säger att även om journalisterna blir färre är uppdraget detsamma.

– Vi fortsätter att leta efter det vi ska granska. Kommunikatörerna tar inte fram om det till exempel bryts mot upphandlingsreglerna, det måste vi göra, säger han.

Katarina Lindström håller med om kommunikatörernas uppgift inte är att granska den egna verksamheten.

– Men kommunikatören spelar en viktig roll när det gäller att göra kommunen, synlig, tydlig och begriplig för medborgarna.

Och Sofie Ernerudh ser fram emot sin nya roll som kommunikatör på landstinget.

– Det här ska bli kul, annorlunda, men roligt, säger hon innan hon kliver ut genom dörren på VF för allra sista gången som journalist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.