Trots sitt namn avger den inte någon särskild odör. Skunkkallans stora klargula blad har gjort den populär som prydnadsväxt i trädgårdsdammar, men i det fria kan växten slå ut den inhemska floran.
Kärrväxten som förekommer vilt i västra Nordamerika gör nu intrång i Sydsverige. Skunkkallan är en så kallad invasiv art och den sprider sig aggressivt i våtmarker och längs vattendrag. I Svenljunga kommun i Västra Götaland har växten nyligen hittats vid ett tillflöde till sjön Holsjön, rapporterar Borås Tidning.
”Kan konkurrera ut andra arter”
Under måndagen ska växterna tas bort.
– Skunkkallan hör inte hemma i vårt ekosystem, vilket gör att den kan konkurrera ut andra arter, säger Matilda Chocron, naturvårdshandläggare på Svenljunga kommun till tidningen.
Skunkkallans blomma har klargula så kallade hölsterblad som gör den lätt att känna igen. Växtens gröna blad kan bli uppemot en och en halv meter långa och täcker marken runt blommans skaft så att annan växtlighet kvävs.
– Hittar man den i naturen är det bra att prata med någon på kommunen. Det kan vara så att den breder ut sig och tar över ett område, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet till TT.
Allt vanligare i Sverige
Flera invasiva arter blir allt vanligare i den svenska naturen, bland dem lupin och kanadensiskt gullris.
– Så länge införda växter håller sig i en plantering eller vid vägkanten behöver det inte betyda att de påverkar floran så mycket. Om de ger sig iväg längs ett vattendrag eller i en sumpskog så är det klart att det är bra om man har ögonen på dem, säger Didrik Vanhoenacker.
Fakta: Invasiva arter
Sedan 2016 är det förbjudet att sprida 37 EU-listade invasiva främmande djur- och växtarter i svensk natur.
Sex av arterna finns redan i svensk natur: Gulbukig vattensköldpadda, tromsöloka, skunkkalla, kabomba, ullhandskrabba, signalkräfta.
På listan finns också arter som tvättbjörn, sammetsgeting och kudzuböna.
Flera invasiva arter som saknas på listan utgör ändå ett problem för de inhemska svenska arterna. Ett sådant exempel är mördarsnigeln, som inte finns på listan eftersom den kommer från Spanien.
Källa: Naturvårdsverket