SVT har tidigare rapporterat om den bristande patientsäkerheten på Sahlgrenskas barncanceravdelning. Enligt en anmälan till Arbetsmiljöverket larmar nu de tre fackförbunden SACO, Vårdförbundet och Kommunal om att de svårast sjuka barnen på andra avdelningar på Drottning Silvias också riskerar att inte få den vård de behöver.
– Det kan vara diabetessjuka barn som egentligen kräver lång vårdtid men där vi tvingas korta ner vårdtiden. Och det kan vara barn med multihandikapp som får vårdas på korttidsavdelningar där man inte har personal eller kapacitet att ta hand om dem, säger Liv Södermark.
En tredjedel av vårdplatserna öppna
Det är avdelningen 324/325, som tillsammans med barncanceravdelningen ansvarar för de svårast sjuka barnen på Drottning Silvias Barnsjukhus där det i dag råder akut brist på vårdplatser. Inför sommaren hade man färre vårdplatser än någonsin, och under sommaren har man bara kunnat ha mellan 10 och 12 vårdplatser tillgängliga, jämfört med de 33 vårdplatser som är målsättningen.
– Vi är verkligen oroliga för hösten. Nu kommer infektionssäsongen igång med alla magsjukor och infektioner, och som det ser ut nu kommer man inte kunna öppna några fler platser just nu, säger Liv Södermark.
Skickar dagligen svårt sjuka barn till andra sjukhus
Situationen har inneburit att bara de svårast sjuka barnen prioriteras på avdelningen och andra svårt sjuka barn skickas istället till andra avdelningar, som varken har personal eller kapacitet att ta hand om barnen. Eller så skickas barnen till andra, mindre sjukhus i regionen, som har ett mycket mindre patientupptag men trots det fler vårdplatser än på Drottning Silvias Barnsjukhus.
– Vi kan inte lägga in de patienter vi vill direkt, utan vi får dagligen skicka barn till andra länssjukhus. Vi har nu färre platser på barnmedicin än Borås och Halmstad, men trots att vi är mycket större får vi ändå skicka patienter dit. Och det tar ju tid att få transport dit och det är ju inte så att ambulansen prioriterar dem, säger Liv Södermark.
Sjukhuschefer larmar om situationen
Men det är inte bara personalen som lyfter upp problemen på sjukhuset. Även chefer på sjukhuset lyfter upp att den akuta bristen på vårdplatser gör att den medicinska säkerheten brister.
”Neddragning av vårdplatser (…) har genomförts, men innebär att den medicinska säkerheten inte kan upprätthållas. (…) . Komplexiteten i vården av de mycket svårt sjuka barn som vi prioriterat att vårda, har bidragit till fortsatt personalflykt (…) med hänvisning till att vi inte kan erbjuda en värdig eller säker vård”, skriver en av cheferna i en handlingsplan för Barnmedicinavdelningen på Sahlgrenska.
Chefer vill höja lönerna
Enligt anmälan är en av orsakerna till situationen att både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor flytt avdelningen de senaste åren, och i en kommentar till tidningen Vårdfokus kommenterar vårdenhetschefen just detta.
– Det kanske är fel som arbetsgivare, men jag känner att jag som chef måste beskriva problematiken. Kan vi inte höja lönen så att vi får in fler sjuksköterskor i verksamheten kommer jag att förlora ännu fler. I värsta fall kan det sluta med att vi måste stänga, säger Ann-Charlotte Andersson, sjuksköterska och vårdenhetschef till tidningen.
Vårdfokus berättar även att både verksamhetschefen Lars Gelander och vårdenhetschefen Ann-Charlotte Andreasson beskriver i sina svar på arbetsmiljöanmälan hur viktigt det är att få upp lönerna för sjuksköterskorna och specialistsjuksköterskorna. Detta samtidigt som de tydligt beskriver att de inte själva har mandat att sätta lönerna.
Så här skriver exempelvis Lars Gelander i sitt svar, apropå regionledningens ansvar (en kopia har gått till sjukhusledningen):
”Mycket låga löner i kombination med obekväm arbetstid hindrar rekrytering på lika villkor jämfört med skolhälsovård, bvc-verksamheter och öppen specialistvård liksom med primärvård inom VGR (Västra Götalandsregionen). För redan anställd personal måste en avsevärd uppskrivning av löner ske så att vi inte förlorar fler medarbetare.”