Algodlingarna i Sveriges saltaste vatten utanför Strömstad sköts av Tjärnö marina laboratorium som tillhör Göteborgs universitet. Sophie Steinhagen från Tyskland jobbar där och förklarar fördelarna.

– Att odla alger är framtiden. De växer i vatten och vi behöver inte använda några ekosystem på land som ofta är överutnyttjade. Alger behöver ingen gödsel, de växer av solsken, de tar upp näringsämnen ur vattnet och renar dessutom havet. Så alger är ett mycket hållbart livsmedel, säger hon.

Spillvatten ökar proteinhalt

Nu visar forskningsresultat också att algerna växer mycket bra i vatten från livsmedelsindustrins olika processer. Det kan bland annat vara saltlake från silltunnor, inläggning i sillburkar eller vatten från kok av räkor.

– Vi har sett att vi kan öka proteininnehållet mer än tre gånger i spillvattnet. Det märks redan efter 14 dagar. Då kommer vi upp i 30-35 procent som bäst, säger Kristoffer Stedt, doktorand i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Kan minska spillvattnets kostnad

En vanlig proteingröda i dag är sojabönan. Men för att bereda plats för sojaodlingar offras ibland regnskog. Alger är ett alternativ, en “växande möjlighet,” konstaterar Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

– I dag är restvattnet från sjömaten ett problem och en kostnad. Protein från till exempel sill går förlorat och man måste betala för att rena burkar. Algerna tar upp de förlorade näringsämnena och vi får dem tillbaka. 

Proteinet måste öka

Men algerna som de testat att göda med restvatten kan ännu inte kallas proteingröda på samma sätt som soja eller ärter. 

– Det som finns är bra, men för att det ska bli en regelrätt proteinkälla måste halten upp. Grönalgen ulva har 15-20 procent proteinhalt när den är torr. En sojaböna har kanske 40-50 procent, säger Ingrid Undeland.