De flesta som lämnar Göteborg flyttar till stadens kranskommuner. Faktum är att såväl svenskfödda som utrikesfödda ofta vill göra en sådan flytt efter en tid inne i staden. Det framgår av statistik, enligt Göteborgs stad och SCB.

Skillnaden ligger i möjligheterna.

Medan arbetslösheten hos inrikes födda låg på 3,8 procent 2018, så var motsvarande siffra hos utrikes födda 15,4, enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Det innebär att de som invandrat till Sverige har sämre möjligheter att exempelvis ta lån för att köpa eller bygga en villa.

Istället blir en hel del av dem kvar i Göteborg stad, medan svenskfödda flyttar ut och tar med sig sina skattepengar till exempelvis Lerum, Partille eller Kungsbacka. Här dyker också en konsekvens av mönstret upp. Eftersom gruppen utrikesfödda bland annat består av många nyanlända – som under sina första år i Sverige ofta har små möjligheter att skapa sig ett arbete och betala in pengar i skatt, så blir välfärden på sikt lidande.

Josefson (M): Drabbar skattekraften

Det oroar på sikt Göteborgs kommunstyrelseordförande Axel Josefson (M).

– I grund och botten är det positivt att fler människor vill bosätta sig i Göteborg. Samtidigt har vi ett bekymmer att en del väljer att lämna, inte minst barnfamiljer. Det drabbar ju naturligtvis i förlängningen skattekraften i Göteborg, säger han.

Alliansens plan i Göteborg är nu att försöka bryta mönstret med utflyttande svenskfödda, en plan med framförallt tre punkter.

– Dels handlar det om att bygga fler småhus. För vi vet att barnfamiljerna söker efter detta, och att det ofta är därför man flyttar till kranskommunerna. Sedan handlar det man ska kunna vara säker på att får en plats i barnomsorgen. Och det tredje handlar om att säkra tryggheten här i Göteborg, där man upplever en otrygghet idag och det är något vi vill bryta, säger Axel Josefson.