Kåre Karlsson följde 4 531 anställda inom ambulansen under flera år och jämförde dessa med andra grupper som var matchade till ålder, kön, utbildningsnivå, inkomst och bostadsregion. Totalt ingick 13 543 personer i undersökningen.
Hjärtfrekvensen ökade
Han mätte också rent fysiskt vad som händer med ambulanspersonal som rycker ut på ett prio 1-larm. Den ena studien visade att ambulanspersonalens hjärtfrekvens ökade med i genomsnitt 70 procent vid utryckning och detta oavsett vad de gjorde före larmet. I en annan studie med ett lite annat upplägg visade en ökning av hjärtfrekvensen med 35 procent. Ökningen var lika, oavsett utbildningsnivå, erfarenhet eller kön.
Kåres studier antyder också att larm om hjärtinfarkt, stroke, barn och trafikolyckor förefaller ge mer utslag av stresshormoner än andra uppdrag.
Hör honom berätta i klippet ovan.