Förbudet mot anonyma kontantkort skapar problem för kvinnojourerna

Uppdaterad
Publicerad

Från den 1 augusti blir det förbjudet att köpa kontantkort till mobiltelefoner utan att de registreras. Bakgrunden är att nästan alla yrkeskriminella använder sig av de så kallade anonyma kontantkorten. Men det här skapar stor oro hos andra – till exempel kvinnojourerna.

– Vi rekommenderar ju alla vi har kontakt med att skaffa anonymt kontantkort så för oss är blir detta ett stort problem, säger Petra Karlsson, verksamhetschef på Kvinnojouren Linnéan i Lidköping.

Det finns 2 798 000 aktiva kontantkort i Sverige. Med totalt 14 439 000 mobilabonnemang innebär det att var femte mobil har ett kontantkort. Kontantkorten behöver inte vara registrerade på en person eller ett företag och har därför blivit mycket populära bland kriminella.

Första rekommendationen

Att kontantkort kan identifieras är efterlängtat för polisen. Men andra grupper är kritiska. Kvinnojourer brukar som ett första steg rekommendera de kvinnor de arbetar med att skaffa anonymt kontantkort.

– Det är ju en trygghet i sig att den förövaren som tidigare har nått inte ska kunna nå en. Att man ska kunna vara anonym när man pratar i telefon, säger Petra Karlsson.

Hemligt nummer räcker inte det?

– Vi vet ju inte vad det här kommer att innebära riktigt. Så fort man lämnar ifrån sig sina personuppgifter så vet vi inte vart det tar vägen. Risken finns ju att man blir röjd så fort man lämnar sina uppgifter faktiskt.

Det har ni varit med om att uppgifter har röjts?

– Det har vi tyvärr varit med om och många gånger i kontakter med myndigheter.

Kräver registrering

Petra Karlsson på Kvinnojouren Linnéan i Lidköping menar att brist på information om vad som gäller för deras nuvarande anonyma kontantkort också skapar oro för den här gruppen kvinnor som lever gömda i samhället.

– Det finns inte så mycket information om detta än att hitta, så då finns oron: är det väl förberett för de här kvinnorna och barnen, undrar Petra Karlsson.

Reglerna, som införs den 1 augusti, innebär att användare som väljer ett förbetalt kontantkort till mobilen eller mobilt bredband måste registrera namn, postadress, personnummer/samordningsnummer/organisationsnummer innan tjänsten börjar användas.

Fredrik Joelsson vid polisens bedrägerisektion i Västerås tror att det kommer att finnas alternativ för t ex kvinnor som lever med skyddad identitet.

– Jag förutsätter att operatörerna kommer att tillhandahålla anonymiseringstjänster och att människor kan ha hemliga telefonnummer. Men det kommer inte att bli hemliga för de brottsutredande myndigheterna, säger Fredrik Joelsson.

Ett hinder

Svenska journalistförbundet är kritiskt säger att kontantkort har hjälpt journalister att kommunicera med känsliga källor och menar att förbudet blir ett hinder för undersökande journalister.

Sedan finns det flera som menar att förbudet kommer sent, att det skulle krångla till det lite för gängkriminella, men inte mycket mer än så. I andra länder har det varit förbjudet länge och kriminella kan idag gå över till anonyma appar. Mer än hälften av Europas länder har infört någon form av registreringskrav. Säpo har pekat på att oregistrerade svenska kontantkort har använts för att stödja terrorism i konfliktområden i bland annat Syrien och Irak.

Kontantkort som inhandlas före den 1 augusti kan användas utan registrering till och med den 1 februari 2023 eller fram till dess att en ny förbetalning görs.

Länder med krav på registrering

En lång rad europeiska länder har infört krav på registrering av kontantkort i syfte att motverka kriminalitet och terrorism. Registrering krävs i:

Albanien

Andorra

Belgien

Bulgarien

Frankrike

Grekland

Italien

Luxemburg

Monaco

Montenegro

Nordmakedonien

Norge

Polen

San Marino

Schweiz

Slovakien

Spanien

Tyskland

Ukraina

Ungern

Österrike

Även Kosovo, Turkiet och Vitryssland kräver registrering av kontantkort.

Bland de länder som inte har infört någon registreringsskyldighet för kontantkort finns t.ex. USA, Danmark, Finland, Storbritannien, Portugal, Tjeckien och de baltiska staterna (uppgift från 2020).

Frågan om en registreringsskyldighet utreddes i Nederländerna 2017, men ledde inte till någon lagstiftning. Frågan har utretts också i andra länder, däribland Litauen, utan att någon registreringsskyldighet har införts.

Källa: Post- och telestyrelsen (PTS)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.