Tidigare har man frågat människor om vad de har ätit, men då har inte alltid svaren blivit helt korrekta. Resultaten av ett frågeformulär kan påverkas av vad folk minns att de ätit eller vad de tror att de borde svara. Nu kan forskarna se exakt vad folk har ätit – genom blodrov.
Det är forskare från Chalmers och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet som har forskat tillsammans. Deras studie genomfördes på 600 kvinnor från Göteborg. Kvinnorna undersöktes när de var 64 år och sedan igen efter drygt fem år. Resultaten visar att kosten spelar stor roll för utvecklingen av åldersdiabetes.
– Våra resultat visar att man helst ska äta fullkorn, fisk och växtbaserade oljor, men undvika rött kött och mättat fett, säger Otto Savolainen, doktor vid Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
– Nya metoder som vår, ökar förståelsen för hur olika kostmönster hör ihop med sjukdomar, säger Alastair Ross, docent vid Institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers.
Fel kost ökar riskerna
Rätt kost skyddar mot åldersdiabetes, men fel kost ökar däremot risken för att utveckla sjukdomen. Forskningen stödjer tidigare kostråd men nu kan forskarna objektivt slå fast att rätt kost gör nytta. Studien är endast gjord på kvinnor.
– Vi kan inte säga att vi skulle få samma resultat för män, men det vore troligt, säger Otto Savolainen.
I framtiden skulle varje individ kunna få personliga kostråd för att undvika åldersdiabetes, men där är inte forskarna än.
– Vår metod är bara tänkt för forskning, men med fortsatt utveckling kan man använda metoden även på individuell nivå, säger Otto Savolainen.
Åldersdiabetes
- Cirka 350.000 svenskar har åldersdiabetes (typ 2-diabetes). Många har typ 2-diabetes utan att själva veta om det.
- Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än typ 1. Symptomen är desamma, ökad törst, stora urinmängder och trötthet.
- För ungefär en tredjedel av alla med typ-2 diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ner i vikt samt vardagsmotion. Ytterligare en tredjedel behöver tabletter för att hålla blodsockret i schack. Den sista tredjedelen behöver dagliga insulininjektioner.