I klippet berättar överläkaren MaiBritt Giacobini om konsekvenserna av en missad diagnos och vad skillnaderna beror på.
SVT har tagit fram Socialstyrelsens siffror för alla barn med adhd som är födda 1989-2011. De visar att adhd-diagnos ställs hälften så ofta på barn med två utlandsfödda föräldrar som på barn med föräldrar födda i Sverige.
– Studien visar att det finns en skillnad helt klart, säger Peter Salmi utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
Resultatet i studien ser likadan ut i såväl särskilt utsatta områden, som i övriga delar av landet. Eftersom föräldrarna måste godkänna att barnet ska utredas för adhd så är deras inställning helt avgörande.
”Som Sverige på 80- och 90-talet”
Överläkaren MaiBritt Giacobini, specialist på barn- och ungdomspsykiatri, har flera års erfarenhet av arbete med barn och unga i särskilt utsatta områden i Stockholm.
– Det jag ser idag är ungefär som det var bland svenskfödda föräldrar på 80- och 90-talet, säger hon.
”Tydlig skillnad”
Socialstyrelsens siffror är från 2018 och kommer att uppdateras under våren. Utredaren Peter Salmi menar att de fortsatt kommer se ut på samma sätt.
– Det här är inga samband som förändras över en natt. Det är väldigt tydligt att det är en stor skillnad här. Vår tolkning är att dessa barn inte kommer på utredning, får en diagnos och eventuellt får den medicin de behöver. Obehandlad adhd kan utgöra en risk för till exempel självmord, missbruk och svårigheter att fullfölja en utbildning, säger Peter Salmi.
Studien
Gjord på alla barn i Sverige som har en adhd-diagnos, eller tar läkemedel för adhd.
Barn födda mellan 1989-2011
Gjordes 2018
Mätningen har gjorts under en tio års period mellan 2007-2017.
Källa: Socialstyrelsen