Mannen hittades tack vare så kallad familjesökning i polisens dna-register. Den 58-årige mannen, som greps i slutet av februari i år, nekar till brott. Men enligt utredarna kan han knytas till brottet tack vare dna-sökningen och åklagare Thomas Ahlstrand har nu skickat in åtalet till Göteborgs tingsrätt.
58-åringen har i förhör sagt sig inte ha något minne av inblandning i överfallet mot flickan.
– Mitt minne är väldigt svagt och jag har inget minne av en sådan här händelse, säger mannen i förhör.
Vill inte ljuga
När mannen fick veta att han skulle topsas så höll han sig undan polisen och ville inte lämna dna-prov frivilligt, vilket gjorde att polisen anhöll mannen i hans frånvaro.
En undersökningen visade senare mannens dna fanns på flickans kläder. När han konfronteras med uppgifterna i förhör säger mannen att han inte minns och säger att han haft problem med minnessvårigheter efter en hjärnblödning.
– Jag vill inte sitta och ljuga och jag kommer inte ihåg, säger mannen i förhör.
”Stark bevisning”
SVT har varit i kontakt med målsägarbiträdet Anna Rösman som inte vill kommentera hur kvinnan mår idag. Men hon säger att de nya verktygen kring dna gör att fler fall kan klaras upp.
– Jag ser att det finns goda chanser att han kan blir fälld för det här brottet på grund av att det finns en sådan stark bevisning, säger Anna Rösman.
Fakta: Dna-register
Alla som är skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse får sedan den 1 januari 2006 lämna ett dna-prov.
Nationellt forensiskt centrum (NFC) har hand om tre olika register för dna-profiler: spårregistret, utredningsregistret och dna-registret.
Spårregistret: Innehåller okända dna-profiler från brottsfall.
Utredningsregistret: Innehåller dna-profiler från personer som är minst skäligen misstänkta för ett brott som kan ge fängelse.
Dna-registret: Innehåller dna-profiler från personer som dömts för ett brott med annan påföljd än böter, alternativt har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom.
Familjesökningen i de svenska dna-registren blev möjlig efter en lagändring som började gälla den 1 januari i år.
Den innebär att dna-spår från brottsplatser kan ge träff även på nära släktingar (föräldrar, barn eller helsyskon).
Familjesökningarna utförs av Nationellt forensiskt centrum (NFC), i första hand vid de grövsta brotten (mord/dråp, mordförsök/dråpförsök och grova sexualbrott).
Källa: Nationellt forensiskt centrum (NFC)