Hisingsbron invigdes 2021 – och är en av få förbindelser mellan fastlandet och Hisingen i Göteborg. Det är också stadens enda förbindelse där spårvagnarna kan gå över.

Redan innan bron skulle öppna upptäcktes ett allvarligt fel och några dagar efter att trafiken släpptes på uppstod problem vid broöppning. Under det första året stod det också klart att delar behövde rivas, då trapphusens gjutningar och armeringar var felkonstruerade.

Flera stopp med betydande påverkan

SVT har gått igenom tidigare publiceringar och statistik från Västtrafik och lokaliserat 16 fall där Hisingsbron haft problem i samband med broöppning.

I flera fall har det haft betydande påverkan, enligt Göteborgs stad som är driftansvariga för bron handlar det om 4-5 tillfällen där stoppet fått betydande påverkan.

Forskaren: Oacceptabelt många stopp

Raid Karoumi, professor i brobyggande på KTH, ser att den typen av bro som Hisingsbron är, så kallat lyftbro, är mer känslig än andra brotyper. Han menar att det är oacceptabelt att en ny bro drabbas av så stort antal stopp som Hisingsbron gjort.

– Jag blev inte helt förvånad. Det här har ju hänt både i Göteborg, Trollhättan och i Stockholm att öppningsbara broar får sådana här problem. Det är tyvärr något man får räkna med, säger Raid Karoumi.

Axel Wannerskog är planeringsledare på stadsförvaltningen i Göteborgs stad.

– Alla öppningsbara broar är komplicerade och behäftade med olika problem. Jag är inte så säker på att en annan modell hade varit bättre. En klaffbro funkar inte med den här farledsbredden. En dubbelklaffbro med spår på tror jag inte ens trafikverket tillåter att man bygger, säger han.

En högre bro då?

– Då hade vi behövt ta mer mark i anspråk och den hade varit mer otillgänglig för folk att ta sig över. Syftet med bron var ju att den ska vara en gata mitt i staden och tillgängliggöra ytor, svarar Axel Wannerskog.