Hennes enda syfte i Irland var att avla. Nu bor Rose hos Caisa Högberg i Jonsered i Göteborg sedan snart ett år tillbaka. Även Zigge kommer från Irland, där var han fastkedjad på en grusplan utan mat och vatten.
Det var när Caisa Högberg började arbeta med föreningen ”Friends forever” 2013 som hon först kom i kontakt med blinda hundar.
– De hittade en fosterhund till mig som hette Ted och var blind. Då tänkte jag att ”går det ens att ha en blind hund?”, men vi tog hit honom och det var ju inga problem, så det var där det började, säger Caisa Högberg.
– Han klev ur transporten och var som vilken hund som helst.
”Lyckliga och livsglada”
Två år senare anslöt Zigge till familjen.
– Jag vill visa folk att det går att ha en blind hund, och det är inte så mycket knussel med det, säger hon.
Vilka reaktioner får du?
– Mycket om att det är så fantastiskt att de klarar sig så bra och kan springa fritt och är så lyhörda, och att det inte är så mycket konstigheter egentligen. Det är nog det, och att de är så lyckliga och livsglada.
Vill inspirera andra
Rose är familjens nyaste tillskott.
– Hon har haft en tuff uppväxt, men fick en chans att få ett normalt hundliv här. I Irland har de en annan inställning till alla djur, de tänker på ett annat sätt än oss, helt klart.
För att inspirera andra att våga ta hand om en blind hund har Caisa Högberg startat ett konto på Facebook.
– Där vill jag nå människor som får höra att det inte kommer att gå, för att det är väldigt många som tror det. Men det är för att de inte har kunskapen, säger hon.
