Daisy Hillergren från Göteborg är en tuff kvinna. Hon gillar att dansa, har surfinglicens och har hoppat bungyjump. Tidigare gick hon de fyra trapporna upp till lägenheten på Södra Vägen. Men inte längre.

Sedan ett år tillbaka lider Daisy av hallux valgus, en utåtböjd stortå, som gör att hon har mycket ont och svårt att gå.

Det har gått nästan ett år sedan hon fick en remiss av sin vårdcentral till ortopedin på Sahlgrenska. Sedan dess har hon inte hört någonting.

– Väntetiden är fruktansvärd. Det ska inte behöva vara så i Sverige, säger Daisy med en suck.

Och det är inte första gången hon har fått vänta. För bara några år sedan fick hon en remiss till ögonmottagningen i Mölndal. Då fick hon vänta i två år för att få hjälp.

– Har man ont, och så gör man ingenting åt det, då stoppar man det ju inte, säger hon.

TIPSA OSS: Vet du mer? Har du egna erfarenheter? Hör av dig till vår reporter

Problem på flera håll i landet

Vårdgarantin till sjukhusvård innebär att om man får en remiss eller själv söker till den planerade specialiserade vården så ska man få en tid inom 90 dagar.

Tas då beslut om exempelvis operation ska man få tid för detta också inom 90 dagar. Väntan på utredning som röntgen eller annan provtagning räknas inte in.

Tidningen Sjukhusläkaren har granskat statistik på väntetider under juli och augusti från några av de större landstingsstyrda sjukhusen och resultaten är nedslående.

”För en lång rad vardagssjukdomar och besvär hade 60-70-80, ibland nästan 90 procent av patienterna i kön väntat på sin behandling längre än ett halvår”, skriver man.

Mer än varannan får vänta för länge

Mer än hälften av patienterna får vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på en operation eller behandling på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, men väntetider på ett halvår eller ett år är heller ingen  ovanlighet för många patienter, skriver Sjukhusläkaren. 

– Det är helt horribelt. Många blir väldigt begränsade och sjukskrivna under lång tid, och det skapar även en dålig arbetsmiljö för oss som arbetar, för vi ser ju att patienterna blir sjukare, säger Karin Båtelson.

Hon är läkare och ordförande för Sjukhusläkarna, en förening inom Sveriges läkarförbund för läkare på sjukhus, och som även ger ut tidningen Sjukhusläkaren. Hon tror att anledningen till de nedslående siffrorna är ett systemfel, som skulle kunna lösas med att man satsar mer pengar men även satsar mer på de mindre sjukhusen, för att få en mer slimmad organisation och kortare beslutsvägar.

– Det som fattas är vårdplatser, sen är det även brist på kompetens i form av specialistsköterskor, undersköterskor och även läkare, säger hon. 

Det måste bli ändring

– Det är inte klokt egentligen. Det är bedrövligt, säger Daisy Hillergrens om siffrorna från Sahlgrenska.

Hon framhåller att det finns de som har det mycket värre än hon. Men också att många i hennes situation inte orkar kämpa. Att människor ger upp och finner sig i att få vänta månader, och ibland flera år, på att få hjälp.

Men att ge upp och vänta i tysthet är inte Daisys stil. Hon tänker fortsätta kämpa för att få hjälp med sina fötter så att hon kan återgå till sitt aktiva liv.

– Trots att jag snart är 89 så är jag väldigt rörlig av mig. Jag är ute mycket, jag sitter inte hemma och rullar tummarna. Så jag tycker att man ska vara rädd om mig också, säger hon.

Sahlgrenska sjukhusets biträdande sjukhusdirektör Göran Matejka säger till SVT Nyheter Väst att delar av problematiken med väntetiden förklaras av vårdens prioriteringar, att det är behovsprincipen som styr, vilket gör att akut sjuka och cancersjuka kommer först.

– Men oavsett så måste detta lösas, och vi jobbar intensivt med detta just nu tillsammans med regionen och privata vårdgivare, säger han.