Av de personer som skulle placera sig till höger när det gäller politiska åsikter så är 36 procent mycket oroliga för klimatet. För vänsterväljarna är siffran 69 procent, enligt den nationella SOM-undersökningen från 2023.
Forskare har undersökt skillnaderna
Björn Rönnerstrand, forskare i statsvetenskap vid SOM-institutet, har undersökt tre möjliga faktorer till skillnaden.
Den första handlar om att högerväljarna i högre grad tvivlar på att klimatförändringarna orsakats av mänsklig aktivitet. Det är den viktigaste av de tre undersökta orsakerna, som står för 33 procent av sambandet.
Den näst viktigaste är att personer till höger tenderar att ha ett lägre förtroende för svenska nyhetsmedier. 11 procent av sambandet mellan ideologisk position och klimatoro kan förklaras av misstron mot medier.
Inte hela förklaringen
Dessa två faktorer förklarar alltså tillsammans mindre än hälften av sambandet mellan ideologisk position och klimatoro, och 56 procent orsakas av andra faktorer.
Björn Rönnerstrand undersökte också om tilltron till teknikens möjlighet att lösa klimatförändringarna spelade in på graden av oro, men hittade inget sådant tydligt samband.
Pourmokhtari: Klimatfrågan fått vänsterprägel
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) håller med om att klimatfrågan blivit något av en vänsterfråga.
– Jag tycker att den med rätta har fått lite en vänsterprägel eftersom det så många gånger har varit vänstern som har haft de frågorna högst upp på dagordningen.
Finns det problem med det?
– Ja, om folk tror att det inte finns liberal klimatpolitik och om man får dominera en viss politisk fråga. Då får man också sätta sin prägel på den. Så för mitt parti har en väldigt viktig del varit att lyfta att energipolitiken är en stor del av klimatpolitiken, säger hon.
