Studien som pågick i fyra månader förra året involverade tre autonoma drönare i Göteborg och Kungälv, som i skarpt läge fick leverera hjärtstartare till platser där det skett ett misstänkt hjärtstopp. Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp och vid alla tillfällen utom ett har en drönare lyckats leverera en hjärtstartare.

– Jag är positivt överraskad. Resultatet visar att vi sammantaget har ett stabilt system, säger Andreas Claesson, docent vid Karolinska Institutet.

I sju av fallen har drönaren dessutom varit snabbare än en ambulans, vilket sparade omkring en minut och 52 sekunder. Ambitionen är att i framtiden öka tidsmarginalen ännu mer.

– Vi tror att vi kommer kunna leverera hjärtstartare inom fem minuter från utlarmning, vilket skulle innebära en halvering av utlarmningstiden i jämförelse med ambulans som tar omkring tio till elva minuter.

En utmaning att få dem att användas

Trots att drönarna lyckats leverera hjärtstartare snabbare än ambulans har hjärtstartaren aldrig använts innan ambulansen kommit till platsen. Vad det beror på skiljer sig åt från fall till fall, men Andreas Claesson menar att det finns utmaningar hur man bäst kommunicerar med den som ska ta emot hjärtstartaren. Det finns också andra svårigheter med drönarna. De fungerar inte om det regnar eller om det blåser mer än åtta meter per sekund. Drönarna får heller inte köras på natten.

Fler drönare på väg

Under 2021 fortsätter studien med de befintliga drönarna. En extra drönare har placerats i Trollhättan och även Vänersborg ska få en egen drönare. Varje drönare täcker sex kilometer radie och totalt kan omkring 100 000 människor dra nytta av systemet.

Se hur en drönare levererar hjärtstartare i klippet nedan.