– Det är oerhört svårt att planera för den här typen av händelser. De skär ju genom allting annat. Den erfarenhet som finns, både i Sverige och i Finland, det är att man egentligen inte kan rusta sig för det här. Man kan förbereda sig så att man har ett lite bättre läge, men det går inte att föreställa sig hur det kommer att bli, säger Eric Bagger, säkerhetssamordnare för bildningsförvaltningen i Örnsköldsvik.
Det är en av de 91 kommuner som svarat på TT:s enkät med frågor om kommunen genomfört någon form av säkerhetsutbildning efter skolattacken i Trollhättan, där tre personer dödades. Likt de flesta kommuner har Örnsköldsvik sett över sina rutiner de senaste åren, men man har även övat inför just en skolattack.
– Vi var överens här i kommunen om att vi behövde pilotöva så vår säkerhetsavdelning tog på sig att samordna det här, säger Eric Bagger.
Övningen genomfördes på en högstadieskola 2016 och omfattade både bombhot- och dödligt våld-scenarier.
– Det gav lärdomar för alla inblandade, även polisen och räddningstjänsten, men framför allt för oss i skolan, säger Eric Bagger.
Över hälften har övat
Av de 91 kommuner som svarat på TT:s enkät uppger 57 att man genomfört någon form av säkerhetsövning efter skolattacken i Trollhättan 2015. 37 av kommunerna uppger att man har genomfört kurser specifikt i hantering av pågående dödligt våld (PDV). Vissa har genomfört omfattande övningar medan man på andra platser enbart utbildat skolledningen.
33 kommuner svarade att man inte genomfört någon särskild säkerhetsutbildning efter Trollhättan. Men av dessa svarar 24 att man har sett över säkerheten på något sätt. Det kan röra sig om nya rutiner, säkerhetsgenomgångar, ombyggda skollokaler eller att man tagit del av Skolverkets förebyggande material.
Skillnaderna mellan kommunerna kan bero på prioriteringar eller resurser, flera av dem som svarat att man inte övat är mindre kommuner, men inte alla.
Ingen centralstyrning
Från centralt håll finns inga gemensamma riktlinjer för säkerhetsövningar. Men Skolverket har tagit fram stödmaterial.
– Det som Skolverket arbetar med är att vi stödjer verksamheterna på olika sätt. Så vi har ett stödmaterial kring säkerhet och krisberedskap som ligger på vår webb, säger Maria Elmér, undervisningsråd på Skolverket.
– Det gjordes en utvärdering efter händelserna i Trollhättan som vi har tagit del av och som vi har haft med i det här arbetet när vi har tagit fram stödmaterial.
Ansvaret ligger hos kommunen
Enligt Maria Elmér är det förebyggande och trygghetsskapande arbetet i skolorna mycket viktigt. Och mycket av materialet handlar om det.
– Sedan finns det också en del som handlar om en krisplan och en kommunikationsplan kring om det skulle hända någonting allvarligt, säger Maria Elmér.
Men ansvaret för elevernas säkerhet ligger i slutändan hos respektive kommun och rektor.
Om man som förälder oroar sig för säkerheten, vart ska man vända sig?
– Då tycker jag att man i första hand ska vända sig till skolan där barnen går och fråga hur man jobbar med de här frågorna.