Åverkan på möbler och toaletter, smällare som avfyrats inomhus och skadegörelse på brandlarmsystemet är bara några av de återkommande incidenter som Fågelvikskolan haft problem med under de senaste åren.
– Vi har inte lyckats nå de elever som har ett felaktigt beteende och som vi skulle vilja hjälpa att göra andra kloka val. Så förhoppningen med övervakningskamerorna är att kunna identifiera dem och rikta ytterligare insatser för elevernas skull och för att det blir kostsamt, säger rektor Emma Bohman.
Satt upp 13 kameror
Under sportlovet har 13 övervakningskameror monterats i skolans korridorer och trapphus – platser som inte räknas som offentliga miljöer utan bara berör skolverksamheten.
– Filmerna kommer att sparas i sju dagar och vi har tagit fram rutiner så att det endast är utvalda tjänstemän som till exempel säkerhetssamordnare som får ta del av dem på förekommen anledning, säger Tibro kommuns barn- och utbildningschef Zophia Zander Norell.
Mött viss kritik
Beslutet i Tibro har fått viss kritik från bland annat en del lokalpolitiker som menar att man i stället bör satsa på förebyggande insatser så som högre vuxennärvaro, men både rektorn och barn- och utbildningschefen betonar att kameror bara är ett komplement.
– Vi har intensifierat trygghetsarbetet och satsat på professioner som finns i de så kallade ”mellanrummen” som socialpedagoger och fritidsledare i samarbete med övrig personal. Vi har våra trygghetsteam. Det här är bara en del i vårt pågående arbete, säger Emma Bohman.
Bland elever och personal har däremot kameraövervakningen välkomnats.
– Min uppfattning är att det finns en uppslutning kring beslutet. Vi har fått väga de olika syftena mot varandra, men vi tror att kamerorna kommer ha god effekt, säger Zophia Zander Norell.
Hur ser ni på risken att skadegörelsen fortsätter på andra platser som inte är kameraövervakade?
– Bara för att vi får upp kameror innebär det inte att skadegörelsen upphör, men vi hoppas att de ska hjälpa oss att identifiera individerna som ägnar sig åt det här så att vi kan få dem att fokusera på skolan i stället, säger Emma Bohman.
Integritetsmyndigheten: 849 ansökningar sedan 2018
Sedan 2018 har Integritetsmyndigheten tagit emot 849 ansökningar om tillstånd för kamerabevakning på skolor och förskolor. Dock uppger myndigheten att varken de eller någon annan har en fullständig översikt över hur många av dessa verksamheter som faktiskt har kameraövervakning i Sverige. Detta eftersom all kameraövervakning inte är tillståndspliktig. Dessutom har många kommuner mellan åren 2019-2023 ansökt om tillstånd för flera eller alla sina skolor vid samma tillfälle.
Enligt Integritetsmyndigheten är det svårt att se någon tydlig trend sedan de tog över tillståndsprocessen från länsstyrelserna 2018, men att ansökningarna är färre under 2024 och hittills i år kan bero på regeringens lagförslag att ta bort tillståndsplikten helt och hållet.
Källa: Integritetsmyndigheten
