Det är forskare från bland annat Göteborgs universitet som tagit hjälp av 1500 elever runt om i landet för att ta reda på svaret på frågan om vad som finns på svenska anslagstavlor nu för tiden.
Enligt forskarna är det den största kartläggning av analoga anslagstavlor som någonsin genomförts.
– Vad vi vet så är det den största kartläggningen som någonsin gjorts på anslagstavlor, vi har inte hittat någon tidigare forskning, säger Christopher Kullenberg, forskare vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till forskningen.
Stor variation
Uppdraget bestod av att elever från årskurs ett och upp till gymnasiet under september 2016 gick ut för att leta reda på anslagstavlor i sin omgivning. Anslagstavlorna fotograferades och kategoriserades sedan av eleverna som därefter rapporterade tillbaka till forskarna.
– Det var intressant att se att anslagstavlorna är ett så levande kommunikationsmedium. Sen är det svårt att säga om det används mer eller mindre nu än på 80-talet, men det är stor spridning i meddelandena som sätts upp, säger forskaren Christopher Kullenberg.
Resultatet av forskningen visar bland annat att cykelannonser är korthuggna och sakliga, medan bostadsannonser däremot är mer personliga och att de klassiska rivlapparna är fortfarande populära.
– Anslagstavlan har skapat sin egna medieteknik med rivlapparna. Kombinationen med ett A4 papper och att man skriver sitt telefonnummer på små lappar som man kan riva av visar på stor uppfinningsrikedom och att anslagtavlan används till fullo, säger forskaren Christopher Kullenberg.
Massexperiment
Flitigast att annonsera på anslagstavlorna är föreningar, följt av företag och privatpersoner.
Massexperiment, som forskarna kallar det för, är en del av vetenskapsfesten ”ForskarFredag” som i år arrangeras den 30 september på flera olika ställen i landet. Experimentet är ett exempel på medborgarfoskning, där det i detta fallet är skolelever som aktivt tagit del i forskningsprojektet.
– Vi hade aldrig kunna genomföra detta själva, det hade varit för kostsamt ur ett forskningsperspektiv. Eleverna var ju själva redan på plats och vi har en ide om att insamlingen av datan även skulle generera i fortsatta diskussioner i klassrummen, säger Christopher Kullenberg, forskare vid Göteborgs universitet och en av initiativtagarna till forskningen.