Leonard Cohens mörka eftertänksamma röst sveper igenom lägenheten i Majorna där Daniel bor med sin sambo och deras nyfödda pojke. Ute faller höstlöven ner i den stora tomma plaskdammen.

Här vid ett enkelt köksbord har Daniel jobbat mest kvällar, helger och ibland en del nätter med att grafiskt utforma ett skivsläpp som är efterlängtat av många. Men sannolikheten för att han skulle få jobbet kanske inte var så stor till en början.

Missuppfattade vem albumet var till

För ett halvt år sedan blev han kontaktad av Leonard Cohens son Adam, som letade med ljus och lykta efter en grafiker till sin fars sista album. Daniel fick jobbet, men till en början var han övertygad om att albumet var till Adam, som också är artist.

– Ja, jag satte Adams namn på första omslaget i tron om att Leonard Cohen lever inte längre, så han kunde ju inte släppa skivor, skrattar Daniel Ekelund, grafiker på VISLA.

En känsla för svart och guld

Anledningen till att Daniel, som är utbildad ingenjör, vände sig till konsten och grafiken var att han hade en förkärlek till att teckna framsidorna till inlämningsuppgifterna under skoltiden.

Under många och långa bussresor mellan Göteborg och Borås, till och från jobbet och hemmet började han skapa dagsuppgifter som hamnade på nätet. Särskilt en illustration med svarta mobiltelefoner med guldfärgade trappstegsformationer var något som Adam Cohen fick syn på. Och det var den stilen som gav Daniel jobbet.

– Albumet ska kännas lite tyngre när man får det i handen. Det ska vara lite nostalgiskt, väldigt respektfullt och andas Leonard Cohen fortfarande. Och så blev tekniken. Guldet mot det svarta. En symbol för varje sång, baserade på Cohens egna teckningar.

”I was always working steady. But I never called it art. I got my shit together. Meeting Christ and reading Marx.”

Cohens mörka röst ljuder från högtalaren och Daniel lyssnar intensivt. Med erfarenheten från att ha designat ett skivalbum till en av världens mest kända musiker kommer säkert illustrationsjobben att bli hans fortsatta karriär.