-Vi har sett att gränsdragningen för en del symboler, till exempel nazistiska, kan ifrågasättas, säger justitieminister Morgan Johansson (S).
Att bära en del symboler i offentliga sammanhang, som nazisternas hakkors, är redan i dag straffbart eftersom det kan betraktas som hets mot folkgrupp.
-Men nu använder man sig av andra symboler som ändå har anknytning till nazisttiden, säger Johansson.
Han nämner nazistiska Nordiska motståndsrörelsen NMR:s symbol tyrrunan, som användes av nazister på 30-talet.
Utredning tillsätts
Regeringen beslutade på torsdagen att tillsätta en utredning som ska se över om lagen om hets mot folkgrupp behöver justeras. Ett alternativ skulle kunna vara att införa ett särskilt förbud mot offentlig användning av vissa symboler, står det i direktiven.
Utredaren ska också gå igenom hur domstolarna hittills har tillämpat lagen om hets mot folkgrupp. I en dom från 1996 ansåg Högsta domstolen att en person spridit ett budskap som uttryckt missaktning för andra folkgrupper än de nordiska genom att på sin klädsel ha burit vissa märken med anknytning till nazistiska rörelser. De föreställde bland annat den så kallade odalrunan, samt en örn och en lagerkrans.
Inte uniformer
Fram till början av 2000-talet var det även förbjudet att demonstrera i politisk uniform, men det förbudet upphävdes med hänvisning till att det stred mot Europakonventionen. Morgan Johansson är dock bara beredd att utöka förbudet när det gäller symboler.
Behöver demokratin vara hårdare mot de som vill avskaffa demokratin?
-Det är ett dilemma vi haft i alla tider. Om nazisterna hade styrt hade vi demokrater inte fått demonstrera överhuvudtaget, säger Johansson.
Han påpekar att demokratin tillåter även ”vedervärdiga rasistiska sekter som NMR”, att utöva sin mötesfrihet – men inte att hetsa mot folkgrupp, ägna sig åt olaga hot eller störa andras möten.