Långsemester i Thailand. Tre veckors charter till Rhodos. Eller varför inte en weekend i Lissabon? Allt fler svenskar flyger utomlands. En trend som aldrig verkar ta slut – trots att det är dåligt för klimatet.

– Uppenbarligen så är det något som människor upplever som väldigt attraktivt och har man dessutom råd att göra det så räcker det inte med vetskapen om att det inte är bra för klimatet, säger Jörgen Larsson, som forskar på Chalmers tekniska högskola om hur flygresandet påverkar klimatet.

Mer pengar – mer flygande

Utlandsflygandet i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Det innebär att svenskar i genomsnitt flyger utomlands en gång per år. Men sett till befolkningen är det ungefär 20 procent som står för den stora delen av alla flygresor.

– Vi har gjort en analys och tittat på svenskarnas utrikesflygande och utsläppen från det flygandet är lika stort som svenskarnas totala bilkörande, säger Jörgen Larsson.

Och det finns två viktiga faktorer – bland många andra – som ligger bakom det ökade flygandet, menar Larsson.

– Priserna på flygbiljetter har gått ner väldigt kraftigt och i anknytning till det har vi fått högre och högre löner, så vi har råd att resa utomlands ofta, säger han.

Går inte att vända trenden

Den nationella trenden skiljer sig inte nämnvärt på Landvetter flygplats. Och just nu håller man också på att bygga ut flygplatsen för att kunna ta emot ännu fler resenärer framöver.

I dag passerar runt 6,5 miljoner resenärer flygplatsen varje år. Om tio år, 2027, räknar man med att den siffran ska landa på åtta miljoner resenärer.

Jörgen Larsson ser inte att den här utvecklingen kommer att förändras framöver. Och inte heller tror han att den går att stoppa.

Men däremot menar han att det finns alternativ för att göra ökningen procentuellt mindre varje år.

– Man kan göra som operasångerska Malena Ernman och bestämma sig för att sluta flyga helt, eller så är man mindre radikal och begränsar sitt flygande. Det är det som gör störst nytta för miljön. Problemet är att tillräckligt många inte är beredda att begränsa sig på egen hand, säger han.

Krävs politiska beslut

Och då, förklarar han, krävs det politiska beslut som ger utsläppsminskningar.

– Utrikesflyget orsakar väldigt stora utsläpp. Vi har jättemycket klimatpolitik för att begränsa utsläppen i bilsektorn men på flygsidan finns inte mycket, säger Jörgen Larsson.

Han pratar bland annat om skatter och gränsöverskridande politiska överrenskommelser inom EU.

– Precis som på bilområdet behövs det en lång rad olika styrmedel. Både styrmedel som stimulerar teknisk utveckling och få till biobränsle, men också styrmedel som begränsar volymen flygande så att vi flyger lite mindre än vi annars skulle ha gjort.

”Vill inte att det ska bli dyrare ”

Leif Larsson har bokat en vecka semester på Rhodos i Grekland i år. Han tycker visserligen att miljön är viktig,

men det var inget han tänkte på när han bokade biljetten.

– Nej, det är inte det första jag tänker på, säger han.

En annan resenär på Landvetter flygplats som också är på väg till Rhodos är Annika Dahlin Johansson. Hon flyger 4-5 gånger per år.

– Miljön är ju väldigt viktig men folk reser ju mer och mer så jag vet inte vad man ska göra åt det.

Vad skulle kunna få dig att flyga mindre?

– Bättre och snabbare tåg på kortare sträckor men på längre sträckor är det svårt att hitta något annat alternativ, säger hon.

Skulle du kunna tänka dig att byta en Rhodossemester mot en vecka på Orust om det blir dyrare att flyga? 

– Ja, det hade jag kanske kunnat tänka mig. Nu är inte vädret i Sverige det roligaste och bästa men kanske om det hade blivit för dyrt till slut att flyga då hade man fått hitta andra alternativ. Det är kanske ett sätt men man vill inte att det ska bli dyrare heller, säger Annika Dahlin Johansson.