Efter den rekordstora strömmen av ensamkommande flyktingbarn Sverige 2015, då över 35.000 ensamkommande barn sökte asyl, har frågan om bedömningen av ungdomarnas åldrar varit en het fråga.

En asylsökandes ålder har stor betydelse. De allra flesta av de ensamkommande barnen och ungdomarna kommer från Afghanistan, ett land vars medborgare inte automatiskt bedöms ha skyddsbehov i Sverige.

Är man under 18 ökar möjligheterna ur den asylsökandes perspektiv. Bland annat eftersom man får mer stöd här i Sverige i form av rätt till boende med stödpersonal, en god man och rätt till skolgång.

Men även möjligheterna att få stanna i Sverige ökar. Migrationsverket skickar inte tillbaka ett barn till Afghanistan om det inte ”finns ett ordnat mottagande” i hemlandet, vilket det sällan gör.

LÄS MER: Asylsökande Azmat har fyra födelsedatum

Stor osäkerhet

Men i en stor mängd av fallen råder det osäkerhet om ungdomarnas egentliga ålder då de flesta av ungdomarna inte har id-kort eller andra handlingar som Migrationsverket bedömer som tillförlitliga.

Istället bedömer Migrationsverkets handläggare trovärdigheten i ungdomarnas egna berättelser. De uppmanas också att på olika sätt försöka bevisa sina födelsedatum.

Förra året fick runt 3.400 ensamkommande ungdomar sina åldrar uppskrivna till över 18 år. Det motsvarar nästan fyra av tio av alla som fick sina beslut det året.

Många av dem har på eget initiativ genomgått medicinska åldersprövningar som Migrationsverket sedan tar med i sina bedömningar som en form av bevisning.

Nu kommer hård kritik från en docent i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Utifrån ett antal fall jag gått igenom drar jag slutsatsen att Migrationsverkets handläggare saknar kompetens att dra rätt slutsatser av de medicinska åldersprövningarna, säger han.

Svår bedömning

Petter Mostad har lång erfarenhet av rättsmedicinska bedömningar bland annat inom området forensisk statistik.

En åldersprövning är aldrig exakt utan resultaten när läkare mäter knäleder och visdomständer måste alltid sättas in ett statistiskt sammanhang och prövas enligt sannolikhetsläran.

Då en människas utveckling och växtfaser är individuella måste resultaten av läkarundersökningarna jämföras med ett stort antal andra individer och beräkningarna är enligt Petter Mostad komplicerade och det är många faktorer som måste vägas in i en bedömning.

Petter Mostad har själv kommit med flera utlåtanden till Migrationsverket kring åldersprövningar som gjorts av asylsökande.

Hans erfarenhet är att Migrationsverket helt bortser från de vetenskapliga resonemangen.

– Jag märker att de har svårt att ta till sig de här beräkningarna och då bortser de istället från dem. Det är mycket juridiskt tveksamt att man bortser från information bara för att man har svårt att hantera den, säger han.

”Bortser från information”

I ett fall, när det gäller Azmatgul Marofhel som vi berättar om här, visar resultaten av hans åldersprövning att sannolikheten för datan som presenteras är fyra gånger så stor om hans ålder är 16 jämfört med om han skulle vara 19.

Enligt honom själv är han 16, men Migrationsverket har skrivit upp hans ålder till 19.

Trots Mostads sannolikhetsuträkning skriver Migrationsverket så här i ett utlåtande:

”Vad avser ingivna statistiska utvärderingar av Azmatgul Marofhels åldersbedömning delar inte verket författarens uppfattning om att det skulle vara en rimlig tolkning att han styrkt sin ålder”.

Det här är typiskt enligt Petter Mostad.

– Jag ser att de bortser från all information där de inte har klara rutiner för hur de ska hantera den.

Enligt Petter Mostad riskerar den bristande kompetensen att få allvarliga följder.

– Det är mycket problematiskt att vi riskerar att skicka tillbaka barn till krigszoner på grund av att de inte får sina åldrar bestämda på ett rättssäkert sätt. Att det sker något misstag, det är kanske svårt att undvika, tyvärr tror jag att misstagen sker i ganska stor skala.

Myndighet tar över

Sedan årsskiftet har Rättsmedicinalverket tagit över ansvaret för åldersprövningarna. Hittills har man tagit emot över två tusen ärenden, men inga utlåtanden är ännu gjorda.

Rättsmedicinalverket har tillsammans med Migrationsverket satt upp nya riktlinjer för hur prövningarna ska bedömas, enligt dem själva på ett sätt så det ska vara enklare för Migrationsverket att dra rätt slutsatser.

Men Petter Mostad tror inte att det kommer att bli bättre.

– Oavsett vad man gör kommer det att vara en stor kvarstående osäkerhetsfaktor. Och hanteringen av den osäkerheten har jag inte sett någon indikation på att de kommer att förbättra, därför är jag tyvärr inte optimistisk.

”Finns möjlighet att överklaga”

Migrationsverket är försiktiga i sina uttalanden kring kritiken.

– Man kan ju konstatera att frågan om åldersbedömning är en svår fråga. Det handlar om att den sökande med stöd av muntlig och skriftlig bevisning ska kunna göra sin ålder sannolik. Migrationsverket bedriver ett ständigt förbättringsarbete för att säkra rättslig kvalitet och därtill har den sökande möjlighet att överklaga besluten för att vi ska kunna vara säkra på att varje enskild individ får en rättsäker bedömning.

Det säger Åsa Carlander Hemmingway, chef på Migrationsverkets rättsenhet.

Åsa Carlander Hemmingway tror till skillnad från Petter Mostad att det faktum att Rättsmedicinalverket tagit över ansvaret för prövningarna kommer att förbättra situationen.

– Migrationsverket och Rättsmedicinalverket har samarbetat nära för att ta fram en form av utlåtande som är korrekt enligt deras standard men som också är tillämpbart för Migrationsverket. Vi är en icke medicinsk profession som ska bevisvärdera enligt juridiska bevisskalor.

– I samband med detta har vi också haft ett stort utbildningspaket med handläggarna för att säkra upp att det finns rätt kompetens för att kunna fatta rätt beslut.

Se inslaget i SVT Play.