– Fenomenet med att lägga ner skolor för att motverka segregation är något nytt som vi sett i Sverige de senaste tio åren. Men överlag verkar inte skolnedläggningar ha särskilt stora effekter på resultaten, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare förtroendevald för Socialdemokraterna i Uppsala.

Studerade 97 skolstängningar

Han har studerat 97 skolnedläggningar mellan år 2000-2012, där totalt 4 700 högstadieelever inkluderades i studien. Skolorna han undersökt har inte stängts i integrationssyfte, men resultaten går ändå att jämföra i någon mån eftersom det såväl ingår skolor med högre andel elever med utländsk bakgrund och skolor med lägre resultat i studien, menar han.

Hör honom berätta om studien av 97 skolnedläggningar – och om risken han ser att mottagande skolor blir allt mer lika de skolor som stängts, i klippet.

”Komplexa problem”

Liknande elevflyttar som den i Trollhättan har gjorts från Vivallaskolan i Örebro och Skäggetorpsskolan i Linköping, men i en studie om Vivallaskolan visar att flytten inte höjde elevernas resultat och att bilden var delad när det gäller integration, eftersom elever ofta fortsatte att umgås med vänner från samma bostadsområde.

– Det finns många frågor som måste övervägas i samband med sådana här beslut. Skolan är en nyckelaktör för att motverka skolsegregation, men kan inte själv förväntas lösa de komplexa problem som segregationen ger upphov till, säger Andreas Bergh, docent i pedagogik vid Örebro universitet.