– Barn behöver röra på sig men det gör de bäst genom att leka med sina kompisar, säger idrottsläkaren Klas Östberg.

Terminen har startat och därmed även många organiserade idrottsaktiviteter.

– Man får som förälder inte bli för stressad av detta, för det blir varken bra för den vuxne eller för barnet, säger Malin Broberg, professor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Hon anser att man som förälder med gott samvete kan säga nej när barnet vill delta i många olika idrotter.

– Det är absolut okej. Så länge man lyssnar på barnet och tillsammans bestämmer vilken aktivitet det ska göra.

Enligt henne finns det många positiva aspekter med att delta i en organiserad aktivitet när barnet är så pass gammalt att det nått skolåldern. Bland annat skapas ofta självförtroende, självtillit och gruppgemenskap. Men enligt Broberg finns det också barn som känner sig pressade av sina föräldrar gällande fritidsaktiviteter.

– Det kan handla om en ängslighet hos föräldrar att barnet måste vara med för att inte halka efter i sin utveckling. Men de flesta barn är trötta när de kommer hem och behöver lugn och ro också. Man måste fundera över: hur mycket aktivitet orkar mitt barn med?

Social hets

Enligt Anna Sarkadi, docent i socialpediatrik vid Uppsala universitet, finns det bland vissa medelklassföräldrar en hets där föräldrarna jämför hur många aktiviteter barnen har.

– På andra ställen kan det vara ett socialt krav. Det förväntas i bygden att ”här spelar vi bandy”.

Problem kan uppstå när föräldrar är väldigt engagerade i barnets träningar och inte är lyhörda för barnets önskemål och behov.

– Då vill barnen inte göra föräldrarna besvikna men syftet med aktiviteten måste vara gemenskap, lära sig grundläggande värderingar och röra på sig för att det är nyttigt för hälsan och själen, säger Sarkadi.

Lek är träning

Enligt idrottsläkaren Klas Östberg är synen på hur barn bäst rör sig och vad som egentligen är träning förvriden hos många vuxna.

– Vi definierar träning som det som en vuxen säger att barnen ska göra. Men om barnen är ute och leker på rasterna eller cyklar till skolan räknas det inte som träning.

Enligt honom finns det flera studier som visar på att barn rör sig mer på en rast än vad de gör på en idrottslektion.

– Barn som till exempel spelar brännboll står mest och väntar men när de leker rör de sig hela tiden.

Även vid organiserade idrotter går mycket tid åt till bilresor till och från träningen, och att vänta på instruktioner. Och att träna samma sport allför många dagar i veckan kan enligt honom leda till överbelastningsskador. Därför efterlyser han färre organiserade träningstillfällen och mer lek med kompisar på studsmattan och i klätterställningen.

– Ett barn i låg- eller mellanstadiet mår bra av att röra på sig varje dag men bör inte delta i organiserade idrotter mer än två till tre gånger i veckan, säger han.