Glesbygdskommuner vill ha Norgemodell

Uppdaterad
Publicerad

När utflyttningen från den västsvenska glesbygden nu tilltar efterfrågar allt fler i de berörda kommunerna en politik i stil med den som förs i Norge. Där finns ett omfattande statligt stöd för att hålla landsbygdskommunerna levande och som gett resultat.

Marker kommun, med 3 500 invånare, inte långt från den svenska gränsen, kan till skillnad mot flera av de västsvenska landsbygdskommunerna, uppvisa en stabil befolkningsutveckling. Örje är centralorten i denna typiska jord- och skogsbrukskommun. Här går det att upprätthålla en omfattande kommunal service med apotek, vårdcentral, skola, kulturhus, idrottshall och bemannad polisstation tack vare stora summor pengar som den norska staten för över till landets alla kommuner.

Norge använder andra redskap än Sverige för att motverka avfolkningen. Förutom ett omfattande stöd till jordbruket, förlitar sig kommunerna på en ”statsstötte”, statliga bidrag som går till investeringar, service och utveckling.

Glesbygden blir glesare

Ronny Svensson är forskare i regionalpolitik och tidigare knuten till bland annat Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Den aktiva landsbygdspolitiken har Norge kunnat behålla och finansiera tack vare intäkterna från oljan, säger han. Men arbetet med att låta hela landet leva inleddes ändå långt före oljeperioden.

– Skillnaden såg jag redan på 50-talet säger Ronny Svensson. Då vill norska stortinget göra en storsatsning för att få liv i Nordnorge och sen i hela Norge. I Sverige tog vi inte tag i de regionala utvecklingsfrågorna förrän i mitten av 60-talet och då var det inte på samma sätt offensivt. Det var mest för att mildra omställningen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Glesbygden blir glesare

Mer i ämnet