Efter brandattacken i december förra året mot synagogan i Göteborg så bestämde sig kommunstyrelsen för att stärka arbetet mot antisemitism. Nu har Göteborgs stad tagit fram flera förslag som ska minska hatet och hotet mot Göteborgs judiska invånare. Det handlar om satsningar för flera miljoner.
– Det är ett sätt att visapå var vi drar gränsen mot extremism och antisemitism, låtsats viatt det inte finns eller går över så är vi på ett sluttande plan. Vi står bakomjudiska församlingen och det måste de känna, säger Ann-Sofie Hermansson (S), ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg.
Förslagen består av två delar. Den ena handlar om ett ökat kunskapslyft där satsningar på utbildning, möten mellan människor och att motbevisa stereotypiska föreställningar är i fokus och en annan del där det handlar om stöd till redan framgångsrika modeller och metoder, som till exempel Levande historia, stadens arbete för kunskapsspridning gällande mänskliga rättigheter och brott mot mänskligheten.
Miljoner ska satsas
Judiska församlingen föreslås få ett förstärkt, löpande ekonomiskt stöd på 450 000 kronor årligen för att kunna fortsätta sitt arbete med kunskapsspridning inom ramen för Levande historia. Interreligiösa centret i Göteborg föreslås också få ytterligare 600 000 kronor årligen för en pedagogtjänst. Störst summa beräknas gå till arbetet med kommunens toleransprojekt som görs ute i skolor. Projektet föreslås implementeras på fler skolor i staden och det utökade stödet ska kosta sex miljoner kronor om året från 2019.
– Jagtycker att det är rimligt. Vi är eniga och det finns en samsyn hos de politiska partierna. Det är väl investerade pengar, dethandlar om vår demokrati, säger Ann-Sofie Hermansson (S).
Judiska församlingens verksamhetschef Niclas Davin ser positivt på satsningarna.
– Levande historia är ett projekt som har pågått ett tag och det är kul att vi kan fortsätta med det. Det är en del av en lösning som kan ge resultat på sikt.
Misstänkt hatbrottsmotiv
Kommunstyrelsens vilja att stärka arbetet mot antisemitism kom efter att en grupp maskerade män slängde brinnande föremål mot judiska församlingens synagoga i början av december förra året.
Krävs det den här typen av händelser för att politiker ska reagera?
– Ibland kan det vara så att det blir mer aktuellt. Göteborgs stad har haft det här i åtanke ett bra tag, men det är bra att man tilldelar fler resurser när saker dyker upp. Man reagerar starkare när det händer allvarliga saker, men staden var vaken redan innan händelsen, säger Niclas Davin.
Förslagen kommer från stadsledningskontoret. Nästa vecka ska kommunstyrelsen besluta om förslagen.