I fredags hölls begravningsceremonin för den politiska ledaren för terrorklassade Hamas, Ismail Haniyeh, i Qatar.
En bön hölls också i Göteborg för den politiska ledaren, något som sajten Doku var först med att berätta om.
I ett pressmeddelande på sociala medier skriver Göteborgs moské att bönen var en religiös tradition utan politiskt syfte.
”I fredags hölls den över de många oskyldiga som dödats den gångna veckan i Gaza, inklusive en avliden ledare för Gazas invånare, oavsett denna persons politiska inriktning eller titel. En sådan bön hölls i tusentals moskéer över hela världen och betyder inte att de som höll bönen stöder Hamas eller någon annan politisk rörelse”, skriver moskén i sitt uttalande.
Pågår en utredning
Pressansvarig Mohammad El-Alti bekräftar att bönen inkluderade den dödade Hamasledaren Ismail Haniyeh, men vill i övrigt inte svara på några frågor. Nu har moskén inlett en egen utredning om vilka åtgärder som ska vidtas.
– Det pågår en utredning nu och vi kommer inte uttala oss innan utredningen är klar, säger Mohammad El-Alti, vid Göteborgs moské till SVT.
Under onsdagen reagerade socialminister Jakob Forssmed (KD) på bönen. På X skriver han:
”Nyligen kunde vi ta del av ytterst besvärande uppgifter om en bön i Göteborgs moské. Extremism har ingen plats i religiösa miljöer.”
Ny lag nästa år
Även Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), följer händelsen och för diskussion med Förenade Islamiska Föreningar i Sverige (FIFS), som Göteborgs moské är medlem i och som får bidrag från myndigheten.
– Vi kommer följa upp det här och ha en diskussion, för att få klarhet i vad det här betyder. Finns det medlemsföreningar i det här trossamfundet som står bakom en terrororganisation? Det skulle vara väldigt olyckligt och problematiskt, säger Isak Reichel, chef för SST.
Enligt myndigheten är det för tidigt att säga om det kommer innebära några åtgärder och det finns inga beslut om att dra in stödet.
– Det finns ett demokratikriterium, men det är svårtillämpligt, har man en gång fått stöd är det svårt att dra in det, säger Isak Reichel.
Han pekar på att det kan bli ändring från och med nästa år när en ny lag på området införs som betonar demokratikriteriet.