Lisbeth Larsson, professor på Göteborgs universitet, är en av upphovspersonerna till webblexikonet som publiceras på internationella kvinnodagen.

– Vi hoppas att lexikonet gör det tydligt att det är både män och kvinnor som bygger samhället, säger hon.

Tillgängligt för alla

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon är öppet och tillgängligt för alla via internet. Lisbeth Larsson hoppas att det ska användas av allt från lärare och elever till jurister och journalister. Hon menar att historieskrivningen alltför länge missgynnat kvinnor.

– Historien ändrar sig långsamt, men historieskrivningen ändrar sig faktiskt ännu långsammare, säger hon.

Sedan 1917 har det uppslagsverket som kallas svenskt biografiskt lexikon varit under uppbyggnad. Lisbeth Larsson säger att knappt 10 procent av de 9 000 artiklar som skrivits handlar om kvinnor.

– Många av dem är prinsessor, sångerskor, eller döttrar och fruar till kända män. I vårt lexikon finns advokater, politiker och kvinnor med många andra roller, säger Lisbeth Larsson.

Flera kända namn

I lexikonet ryms mer kända namn, som människorättsaktivisten Ingrid Segerstedt Wiberg och den första kvinnliga riksdagsledamoten Karin Kock. Här finns även Emilie Flygare Carlén, som under mitten och slutet av 1800-talet var Sveriges mest lästa författare, men vars namn få känner till idag.

Detsamma gäller för kompositören, organisten och dirigenten Elfrida Andrée, som var domkyrkoorganist i Göteborg under 1800-talet.

Lisbeth Larsson menar att en patriarkal historieskrivning gör det svårt att förstå hur Sverige har blivit ett jämställt land. Nu hoppas hon och hennes kollegor att det nya lexikonet ska bidra till att fler lär sig om de kvinnor som format vår nutid.

– Man förstår ju sig själv utifrån en historia, och därför är det viktigt att kvinnor finns med i den, säger hon.

Lexikonet finns tillgängligt på hemsidan SKBL.se