Masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro river upp minnen hos Djeno Mahic. Han var rektor på grundskolan Kronan i Trollhättan 2015, torsdagen den 22 oktober, när gärningsmannen Anton Lundin Pettersson beväpnad med svärd tog sig in på skolan och mördade en elev och två anställda. I det fallet hade gärningsmannen rasistiska motiv.

Han är en av dem i Sverige som bäst förstår vad drabbade och anhöriga i Örebro går igenom efter masskjutningen.

Nu, när nästan tio år gått, är en insikt hur lång tid och hur mycket resurser efterarbetet tar för en skola. Djeno Mahic efterlyser en statlig satsning på stöd till skolor som utsätts för attentat.

– Till exempel kuratorshjälp, för de vi har kanske inte räckte till och de har själva varit med om det hemska, skolpsykologer, socialpedagoger – de som kan fånga in eleverna. Vi vet inte hur eleverna klarat sig egentligen, trauman kan bestå länge, säger Djeno Mahic, som arbetade kvar på Kronan flera år efter attacken, men nu är rektor för en skola i Alingsås.

Vill att regeringen eller myndighet agerar

Efter Kronanattacken ökade trycket på elevhälsan och i det akuta skedet fick Kronan stöttning av andra delar av kommunen. Men efterhand stod personalen ensamma medan behovet av elevhälsa och extra stöd till både elever och personal kvarstod – under flera år, något som var svårt att klara, berättar Djeno Mahic.

Hans förhoppning är att regeringen eller någon myndighet ska införa stödet. Annars ser han en risk att elever inte får det stöd de behöver – och att det påverkar både deras skolgång och psykiska hälsa på lång sikt.

– Skolan blir allt mindre en fredad plats. För att klara det här på längre sikt behöver man stöttning. Jag ser idag att om vi hade fått resurser för att förstärka så hade vi kunnat se till att alla barn och personal efter omständigheterna landat väl, säger Djeno Mahic.

Se Djeno Mahic berätta hur masskjutningen i Örebro rivit upp minnen, om räddningen av elever under skolattacken 2015 – och om hur man gör för att leva vidare, i videon.