– Det var ett storstadsfenomen förut, men det har spridit sig. Jag vågar nästan säga att det har blivit rutin på flera ställen.
Hot och våld har blivit en del av räddningstjänstens vardag, menar han. Brandmännens riksförbund har tagit fram statistik från storstäderna som visar på allvaret i situationen.
– Det finns, det ökar, det är väldigt vanligt. Mer än hälften av våra medlemmar har blivit drabbade det senaste året, säger Peter Bergh.
Han välkomnar förslaget från den så kallade blåljusutredningen som föreslår att ett nytt brott, blåljussabotage, förs in i brottsbalken. Det gör det straffbart att angripa räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete.
– Problemet är bara att få folk omhändertagna, misstänkta för själva lagbrottet. Det är inte så lätt som det låter. I regel handlar det om gäng och då är det svårt att peka ut en enskild gärningsman.
Här är förslagen från blåljusutredningen
Ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Det gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.
Det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.
En ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.