– Det är förväntat men vi håller inte med om det. Att vi visste att Estonialagen inte var tillämplig var ju en av anledningarna till att vi gjorde expeditionen. Det är bara tråkigt att det blir ännu fler vändor för vi är ganska trötta på det vid det här laget, säger en av de åtalade, Linus Andersson till SVT Väst.
I februari 2021 kom domen i Göteborgs tingsrätt som friade journalisten Henrik Evertsson samt vrakexperten Linus Andersson, hemmahörande i Torslanda, för anklagelserna om brott mot gravfriden.
Befann sig på tyskflaggat fartyg
Tingsrätten ansåg att internationell lagstiftning vägde tyngre än nationell. De båda åtalade befann sig nämligen på ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten när dykningarna vid Estonia gjordes. Tingsrätten ansåg att de därför inte kunde dömas för brott mot gravfriden av en svensk domstol.
– Vi menade med tre streck under att vi inte begått något brott genom undersökningen vi gjorde, sa Henrik Evertsson när han friades i tingsrätten.
Hovrätten för Västra Sverige har nu beslutat att rättegången i tingsrätten ska tas om. De skriver att dykningarna som gjordes vid Estonia-vraket i september 2019 kan prövas enligt Estonialagen och att tingsrätten inte prövat alla de invändningar som framfördes.
Hittade tidigare okända skador
Det var i september 2020 som dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som ändrar allt” fick premiär. I dokumentären kunde man bland annat avslöja tidigare okända skador på Estonias skrov. Skador som man hittat genom att dyka med dykrobot. Något ledde till att de båda filmarna åtalades och senare friades för brott mot gravfriden.
Dokumentären och de nya dykningarna vid Estonia har ledde till att haverikommissionerna i Sverige, Estland och Finland har öppnade för att undersöka de upptäcka hålen i skrovet. Den svenska regeringen öppnade även för att lagen om gravfrid vid Estonia skulle ändras för att möjliggöra nya dykningar.
Fakta: Estonia
Färjan Estonia lämnade hamnen i Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.
Dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”, som sändes på hösten 2020, visade ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet
Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hände när färjan gick under.
I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hål som upptäckts i skrovet troligen orsakats av klippor på havsbotten.
Ytterligare undersökningar vid vraket ska göras i år. Den nya haveriutredningen kommer även att intervjua personer som överlevde katastrofen.
TT
