För två veckor sedan greps två göteborgare, misstänkta för mord genom terrorbrott. En av dem har släppts från häktet då hans hälsotillstånd gör att han varken kan fly eller försvåra utredningen.

Enligt uppgift skottskadades han i huvudet i Syrien.

En granskning SVT Nyheter Väst gjort visar att mannen bara är en av runt 300 personer folkbokförda i Sverige som har vårdats för krigsskador de senaste fem åren.

Eskalerande konflikt

Kriget i Syrien är inne på sitt fjärde år och den våldsamma utvecklingen i landet har gått från ett folkligt uppror mot landets diktatur till ett storskaligt krig mellan framför allt Islamiska staten, kurdiska miliser och syriska regeringstrupper.

Närmare 250.000 människor har dött i konflikten och över fyra miljoner människor är på flykt.

Samtidigt rasar kriget i Irak med förnyad styrka efter att Islamiska staten även lagt stora delar av det landet under sig.

Enligt Säpo har uppåt 300 svenska medborgare rest ner för att ansluta sig till olika i jihadistgrupper i de två länderna. Många av dem har dödats och mellan 50 och 100 bedöms ha återvänt till Sverige.

Uppskattningsvis har mellan 30 och 50 svenska kurder begett sig till fronten för att slåss mot IS. Det sägs också vara ett 20-tal svenskar som har anslutit sig till kriget i Ukraina.

”Vi intresserar oss bara för jihadister”

Det finns också ett okänt antal svenskar som anslutit sig till den irakiska arméns kamp mot terrororganisationen.

– Vi håller koll på svenskar som ansluter sig till våldsbejakande jihadistgrupper. De som ansluter sig till andra grupper räknar vi inte eftersom de inte bedöms utgöra ett hot här hemma, säger Fredrik Milder, pressekreterare hos Säpo.

Men siffror som SVT Nyheter Väst begärt ut från samtliga landsting visar att 301 personer har vårdats för krigsskador mellan 2010 och första kvartalet 2015.

Siffrorna från första kvartalet 2015 pekar mot en topp i år.

Stark sekretess

Inom sjukvården råder stark sekretess. Därför är det omöjligt att identifiera personerna. Men siffrorna gäller personer folkbokförda i Sverige, med en viss felmarginal. Det betyder att det inte handlar om nyanlända flyktingar som kommer direkt från en krigszon, även om det kan förekomma före detta flyktingar som behöver vård för gamla skador i siffrorna.

Siffrorna kan också tyda på att fler personer än vad som är känt är inblandade i olika konflikter.

Enligt militärhistorikern Wilhelm Agrell finns det några tänkbara sätt att tolka siffrorna.

– Det kan vara så att det finns fler svenska IS-krigare än vad som är känt. Siffrorna kan också visa att det finns ett högre deltagande i andra konflikter, inklusive sådana som inte har uppmärksammats.

Han öppnar samtidigt för att det bland siffrorna kan finnas andra än stridande.

– Det kan finnas personer som utsatts för annan exponering av krigshandlingar, sjukvårdspersonal, hjälparbetare eller personer som besökt anhöriga i konfliktområden som sedan sökt vård i Sverige.

”Har förmodligen vårdats på sjukhus”

Siffrorna är ändå så höga att ingen SVT Nyheter talat med lyckas förklara dem. Enligt Åsa Lind, primärvårdschef inom Västra Götalandsregionen, använder man exempelvis inom primärvårdens kris- och traumaenhet inte just den skadekod som SVT Nyheters siffror bygger på.

– De patienter du nämner har förmodligen vårdats på sjukhus, säger hon.

Inom primärvårdens kris- och traumaenheter vårdas många människor med posttraumatisk stress och andra besvär efter krigsupplevelser. Förra året hade man över 3000 besök på en sådan enhet bara i Göteborg.

De patienterna är alltså inte medräknade i de aktuella siffrorna över krigsskadade. Inte heller utgör svenska utlandssoldater en stor grupp. Enligt försvarsmakten var det åren 2010 – 2012 sju stycken svenskar som skadades i Afghanistan.

– Sedan dess har ingen svensk soldat vårdats för krigsskador, säger Mikael Abrahamsson vid försvarsmaktens informationsstab.

SVT Nyheter har uppgifter om ytterligare några svenska jihadister, förutom den terrorgripne, som återvänt skadade. I övrigt finns få offentligt kända fall av svenska medborgare som skadats i olika konflikter.

Säkerhetsrutiner på sjukhuset

Att det inte finns fler säkra uppgifter beror till stor del på den starka sekretessen inom sjukvården. Sjukvården har ingen upplysningsplikt till andra myndigheter om man misstänker att någon skadats i tvivelaktiga sammanhang.

I ett värstascenario skulle det kunna hända att personer som slagits på olika sidor av konflikter hamnar på samma sjukhusavdelning i Sverige. Men enligt Peter Alverman, säkerhetschef inom Sahlgrenska, har man redan säkerhetsrutiner som kan appliceras i ett sådant läge.

Rutinerna har tagits fram efter senaste årens eskalerande gängvåld.

– Det kan handla om att man placerar patienter på ett annat sjukhus inom regionen. Det kan också handla om att man till exempel låser en avdelning eller sätter in extra bevakning på avdelningen och att man kontrollerar vem som kommer till avdelningen, säger han.