– Det är väldigt främmande för alla som arbetar på museum att hantera material på det här sättet, säger Magnus Gelang, intendent på Naturhistoriska museet.
Han är en av de anställda på museet som anser att beslutet om flytten av mänskliga kvarlevor inte är genomtänkt. Oron för att föremål ska gå sönder är stor bland personalen. Dessutom riktar man kritik mot Västarvet, Västra Götalands kulturarvsförvaltning, som man tycker har kört över personalen genom att bestämma att föremålen ska flyttas.
– All hantering av mänskligt material måste ske på ett etiskt korrekt sätt. Så som vi hanterar det mänskliga materialet nu skulle vi inte ens hantera en binnikemask, säger han.
”Personalen borde ha förtroende”
Monica Gustafsson är processledare på Västarvet. Hon tillbakavisar kritiken och säger att flytten är nödvändig för att samla känsliga föremål inför en bedömning om vad som ska hända med dem.
– Jag tycker att personalen borde ha förtroende för att vi gör det här enligt konstens alla regler.
Känner du dig trygg med att inga föremål kommer att skadas i flytten?
– Ja, absolut.
Oklar framtid för föremålen
De mänskliga kvarlevorna flyttas nu till en så kallad konservatorsateljé. Därefter kommer man att fatta beslut om vad som ska hända med dem. Enligt Leif Lithander, biolog på Naturhistoriska, är det en stor förlust för museet att man inte längre kan visa exempelvis en äkta mänsklig hjärna, och de siamesiska tvillingar som många besökare frågar efter.
– Man får en helt annan respekt när något är äkta. Det väcker viktiga frågor kring etik och hur vi tidigare såg på människor. Vi kan inte begrava vår historia, säger han.