– Mina föräldrar trodde inte jag skulle uppleva min sjuttonde födelsedag, säger Jack Pheiffer som idag pluggar och har egen lägenhet.
Det märks att han har en bra relation till personalen på avdelningen, med flera interna skämt och en skojig jargong. Nu när han inte är inneliggande patient är det nästan som att det är vänner han pratar med. Medan en ur personalen hämtar kaffe så småpratar Jack och berättar för Louise Östgaard, som är fysioterapeut, att han gjort högskoleprovet.
– Jag studerar och vill själv gärna jobba inom vården, så jag ser på framtiden som ljus nu, säger Jack Pheiffer.
Målet är inte att bli friskskriven
Han har åkt in och ut inom slutenvården genom åren och även om Jack idag mår bra och har strategier för att hantera sitt mående så menar han att patienterna fortfarande kan få återfall, eftersom man inte blir friskskriven.
– Men nu sker allt frivilligt och jag kan hantera dippar.
Fokuset i behandlingen ligger bland annat på att förstå den funktion som självskadebeteendet har och behandla utlösande triggers. Ett sätt att träna på det är den så kallade färdighetsträningen.
”Se på livet på ett annat sätt”
Behandlingen har tagit tid och att komma till den plats Jack är på idag i livet har tagit åratal.
– Hade inte det här hänt så hade jag inte blivit den personen jag är, det har lärt mig att se på livet på ett annat sätt.
Starta klippet för att se Jack berätta om livet före behandlingen
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.
Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.
Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.
BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.
Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.
Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.
BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.
Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.
Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.
SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.
Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.
Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.
Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.
Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.
Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.
Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.
Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.
RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtqi-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.
