I Hanebolsskogen nordväst om Åmål har ett jaktlag fått driva av marken under varje jaktsäsong i flera decennier, men utan att det funnits något skrivet avtal med kommunen.

För att det ska vara tillåtet att jaga i ett område, så måste en person tilldelas jakträtten där. I fallet med Hanebolsskogen finns bara en muntlig överenskommelse – men kommunen vet inte mellan vilka personer. Och markägaren måste också skriva på ett avtal om att de upplåter marken för jakt, vilket kommunen inte heller gjort. 

– Du måste ha ett jakträttsavtal eller jaktupplåtelseavtal skrivet med kommunen. Det är ofta där de har specificerat sina restriktioner, säger Jesper Einarsson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Vad händer om man inte har ett sådant avtal? 

– Det har man. Det är jag ganska säker på att man har.  

De har inte det.  

– Har de inte något jakträttsavtal? Det är ju jättekonstigt. Då är det ju ingen som har jakten där egentligen. Då skulle jag råda kommunen och se över hur det här funkar.

”Inte ovanligt i mindre kommuner”

Åmåls kommun uppger att det bara finns ett muntligt avtal.

– Självklart är det inte bra, men i mindre kommuner är det inte ovanligt att det fungerar på det viset, säger Björn Wennerström, tf enhetschef för plan och fastighet på Åmåls kommun. 

Har ni några muntliga avtal på andra ställen? 

– Det vet vi inte. Det ingår i den översynen vi håller på med.

Kommunen har nu startat en översyn över samtliga arrenden, inte bara jaktarrenden, för att kommunens villkor ska bli mer enhetliga.

”Det är ett måste att se över avtalen”

Svenska Jägareförbundet uppger att det är viktigt att hålla ordning på vem som har rätt att jaga på ett visst område.

– Samtidigt som man låter nån annan ta jakten så frånsäger man sig sin egen jakträtt som markägare. Kommunen skulle absolut se över sina avtal. Det är ett måste egentligen, säger Jesper Einarsson.