Karin Aiff bor med sina söner fyra kilometer utanför centrum. Vilket betyder med Ulricehamns regler att sönerna inte får något busskort. Karin Aiff har engagerat sig i skolskjutsfrågan.

– Jag blev överraskad över att det var ett så stort problem i kommunen. Jag menar att politikerna inte har insett hur stort problemet är, säger hon.

Hon menar att det är många, som har långt till skolan, men som ändå inte får någon skolskjuts.

– Det är skamligt när en mormor ger sitt barnbarn som går på gymnasiet ett busskort i present för att hon tycker det är för jobbigt för killen att gå till skolan, säger hon.

Vill ändra reglerna

Karin Aiff vill att kommunen skulle ändra avståndet för att få skolskjuts till 3 kilometer och att samtliga skolelever ska kunna åka med i mån av plats.

Därför samlade hon in drygt 700 namnunderskrifter och lämnade i september in ett medborgarförslag till kommunen. Något svar från kommunen har hon ännu inte fått.

Kan få vänta ett år

Mattias Josefsson, (S) är kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn. Han menar att det kan ta ett år innan förslag besvaras av kommunen.

– Det kan man tycka är långt tid, men det ska beredas och tröskas igenom de demokratiska processerna.

Vad kommunen däremot gjort är att nyligen anta nya regler för skolskjutsen. Men kommunen behöll de gamla avstånden. Mattias Josefsson tycker att det var bra som det var tidigare och att kommunen har ett väl utbyggda gång- och cykelvägar.

– Det finns också en gräns var samhällets ansvar slutar och individen och familjens tar vid. Någonstans här är gränsen.

I Borås ska alla gymnasieelever få busskort. Varför gör inte ni likadant?

– Vi har valt att prioritera. Vi tycker att det är viktigare att eleverna har något i skolan än att de får skjuts till skolan.