Renova hanterar avfallet från tio västsvenska kommuner. Genom avfallsförbränning släpper de ut omkring 200 000 ton fossil koldioxid. I en ny undersökning utreder de med Göteborgs Energi om det finns tekniska möjligheter att använda sig av koldioxidlagring för att halvera utsläppen.

– Vårt mål är att vi ska vara klara med det här 2030, säger Christer Lundgren.

För att det ska bli möjligt behöver första spadtagen tas redan 2027 och ett investeringsbeslut fattas 2025.

Koldioxid under Nordsjön

Koldioxidlagring går ut på att man fångar upp koldioxiden när den släpps ut. Genom att utsätta den för högt tryck och låga temperaturer så förvätskas den. Vätskan lagras senare djupt ner i berggrunden på lämplig lagringsplats.

– Det man tittar mest på är lagringsplatser i Nordsjön.

Där stannar koldioxiden och mineraliseras så småningom. Men processen är inte billig.

En dyr metod

I mars 2023 kommer förstudien vara klar och beräknade kostnaderna presenteras. Redan nu kan man konstatera att det är dyrt att pumpa ner flera ton koldioxid under havet.

Hur ska det här finansieras?

– Det är också något vi kommer titta på i studien.

I studien ingår även att se över vilka bidrag man skulle kunna få. Men det kan det bli dyrare med både el och sophämtning för konsumenter.

”Alla pratar om att göra det”

Trots kostnaden tror Christer Lundgren att man kan förvänta sig mer koldioxidlagring i framtiden.

– Alla pratar om att göra det här. Man planerar det på alla avfallsförbränningsanläggningar i Norden.

Bara 40 procent av Renovas koldioxidutsläpp är fossila. Resterande 300 000 ton är så kallade biogena koldioxidutsläpp. I framtiden vill man även lagra den mängden koldioxid och på så sätt skapa negativa utsläpp – en så kallad kolsänka.