Det är Kungälvs mångåriga arbete på området som fått stå som förebild.

– Detta är självklart ett erkännande på att vi varit framgångsrika, säger Miguel Odhner (S), kommunstyrelsens ordförande i Kungälv.

Det är Toleransprojektet, ibland kallat för Kungälvsmodellen, han syftar på. Det kom till efter det brutala mordet på 14-årige John Hron, nu i augusti har det gått exakt 20 år sedan han mördades av nynazister vid en sjö i Kode.

Projektet har under alla år vänt sig till ungdomar med en intolerant världsbild. Målet har varit och är fortfarande att bearbeta åsikter och förändra synen på sig själv. Det är denna Kungälvsmodell regeringen vill använda sig av på nationell nivå när utrikesminister Margot Wallström på plats i Kungälv och statsminister Stefan Löfven därefter i Göteborg under fredagen inviger universitetets nya Segerstedtinstitut.

Projektet sparar pengar

Namnet kommer efter Torgny och Ingrid Segerstedt, båda välkända göteborgska profiler som tidigt tog ställning mot nazismen och samtidigt arbetade för mänskliga rättigheter och allas lika värde.

Det nyinrättade institutet ska utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen till extrema ideologier.

Gör inte regeringen det lite för lätt för sig, man skapar ett institut och kan sedan hävda att man har en aktiv politik på området?

– Nej, våra erfarenheter i Kungälv visar att den här typen av arbete fått effekt. Kommunen har använt 13 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar i toleransprojektet, men det har inneburit mindre våld och förstörelse och samtidigt sparat 290 miljoner åt samhället, säger Miguel Odhner (S).