Lär sig barnen svenska i förskolan?
Pedagogisk Assistent • Min erfarenhet inom gymnasieskola är att ungdomarna som alltid har pratat svenska även i hemmen och fritiden har ett bredare ordförråd och kan i högre grad uttrycka sig i tal och skrift, samt har en bättre ordförståelse. Det ligger således ett större ansvar för barnens utveckling i hemmen och fritiden än som som samtliga sammanhang för närvarande vill synliggöra. I skolan får eleverna verktyg mot att bli autonoma men det krävs att elevernas omgivning har en gemensam samsyn. Det är skolväsendets plikt och skyldighet att kommunicera detta tydliggörande. Allt går att genomföra om den egna fria viljan finnes på individnivå.
Nicklas • Då man som vuxen är en förebild för barn och ungdumar är fullgod Svenska givetvis ett krav för att få jobba i denna miljö. Att alla de vuxna enbart pratar Svenska i barnens närvaro är en självklaret. Om detta inte sker får vi ändra så att det gör det. Ett första enkelt steg är att skicka ut tydliga direktiv till alla berörda parter och sedan följa upp resultatet under lång tid.
Isabella • Det är tyvärr stor variation både mellan förskolor och tom inom samma förskola. Läsning och samtal upplever jag förekommer i hög grad, men sedan så tyvärr kommer det till vilken svenska enskilda pedagoger har. Och det är väldigt olika och jag tänker på allt ifrån uttal till att faktiskt kunna ord och sedan synonymer mm. Rektor borde våga hjälpa dessa pedagoger mera.
Eva • Det stort problem att personalen inte prata svenska,det har också ett stort problem att det inte förstår svenska.Detta gör också att de har svårt med de pedagogiska arbetet.som läroplanen kräver. Det är inte bara göteborgs kommun som anställer personer med dåliga kunskaper och brist på pedagogisk utb.Det handlar enbart på att spara på pengar och då gör man som vanligt på skola,förskola och äldrevård.
Edla • Vikten av bra och skickliga lärare, som sätter 'märket' i hur man använder språket - här i Sverige - detta är jätteviktigt. Förr var välskrivning en del av svenska i lågstadiet. Det borde införas igen. Då blir också språkundervisningen en slags konst. På förskolan kunde man förbereda med lek med bokstäver (och siffror). Se på 'Fem myror är fler än fyra elefanter',, ett program som håller än idag. En liten observation: en dag på apoteket för en tid sedan, en liten flicka, kanske 5-6 år, tolkar åt sin pappa när han ska hämta ut sitt recept. Allt går bra, men detta säger något om att både barn på förskola och senare skolan, samt föräldrar måste lära sig svenska! Jag har själv bott utomlands och varit invandrad. Även om jag hade vissa språkkunskaper med mig, så var jag tvungen att ta tag i detta ordentligt. Och mina barn lärde sig ett nytt språk snabbt.
Framsteg belönades av både förskola och skola, barnen fick små fina diplom och självförtroendet steg enormt. Jag som vuxen kom in i olika sammanhang där språket utvecklades vidare. Ja, detta med vikten av att kunna språk, det kan man tala oändligt mycket om. Låt oss slå fast att det är mycket viktigt att lära sig, bli bra, bättre, bäst.
Anna • Jag är inte Svensk men min män är det. Vi bor i Malmö och har upplevt stora skillnader mellan olika förskolor. Min äldsta dottern gick först på en förskola i ett område där finns en stor andel av invånare med icke svensk bakgrund. Trots att förskolan hade fokus på språk utveckling, var många bland personalen som pratade väldigt dålig svenska. Min dotter lärde sig fel uttryck och hade ofta fel brytning och hennes språkutveckling gick inte så bra. Vi har nu bytt till en annan förskolan som ligger mer centralt i staden och det var en helt annat kvalitet på aktiviteter och alla i personalen kunde jättebra svenska. Trots att den nya skola har inte särskilt fokus på språk, min dottern har blivit mycket mycket bättre på svenska i bara en par månader. Redan på förskola skapas väldigt olika förutsättningar för barn i Malmö. Oroväckande och provocerande.
ExPedagog • Jag har upplevt problematiken på nära håll. Den är komplex och kräver en mängd olika reformer. Att till exempel måste finnas minst en pedagog som har svenska som modersmål per avdelning (inom förskolan), då övriga personalen som brukar inte har SV som modersmål kan ha stöd för den språkutveckling som behövs och självklart behövs höja statusen för yrkesverksamma inom förskolan, speciellt förskolläraren, annars den segregerade samhället blir ett konkret hot mot demokratin i sitt grundläggande behov: medborgare som kan och vet om sina rättigheter och skyldigheter och möjligheter för ändringar som varje samhälle behövs.