Regeringens budgetsatsningar på biodrivmedel kan ha haft betydelse för Preems beslut att dra in ansökan.
– Jag är övertygad om att det har skickat en stark signal till Preem, säger Isabella Lövin och fortsätter:
– Vi införde de första stegen redan 2018, men nu har vi skruvat upp det betydligt.
Lövin anser också att det är en signal till investerare inom förnybara drivmedel att det finns en stor marknad i Sverige.
– Vi vill se hållbara förnybara drivmedel, och inte behöva bli beroende av att importera från andra länder, säger hon.
Går miste om miljardsatsning
Preems besked innebär samtidigt att Lysekil går miste om en mångmiljardsatsning och många missade arbetstillfällen. Isabella Lövin tror dock att jobb inom förnybar energi kan balansera upp förlusten.
– Jag ser en väldigt god framtid i förnybara medel, och jag är helt övertygad om att det kommer skapa många nya jobb, säger hon.
– Vi ska inte glömma bort att fossila bränslen importeras, medan förnybara hållbara drivmedel kan produceras i Sverige.
Kan ha varit en markering
SVT:s reporter Therese Bergstedt har noga följt utvecklingen i Lysekil. Hon tror att klimatministern är särskilt lättad eftersom beslutet inte behövde avgöras politiskt – istället togs det av Preem själva. Men det var också ett beslut som regeringen markerade att de ville ha.
– Det är svårt att tro att den satsning på biodrivmedel som aviserades i höstbudgeten inte har påverkat Preem, säger Bergstedt.
– Jag tror att de gjorde satsningarna för att Preem skulle uppfatta den signalen.
Moderaternas miljöpolitiska talesperson, Jessica Rosenkrantz, är mycket kritisk hur regeringens har hanterat Preem.
”Det är dålig klimatpolitik att stoppa investeringar i Sverige när de globala utsläppen riskerar öka som följd och när vi har EU-gemensamma regler för industrin som borde värnas, inte undergrävas”, skriver hon på Twitter.