Tidigare i veckan rapporterade SVT Nyheter Väst om att kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) vill att det ska bli enklare att göra husrannsakan hos de som ingår i organiserad brottslighet, och som tidigare dömts för brott.
Moderaternas gruppledare och kommunalrådet Jonas Ransgård (M) tror dock att förslaget ger begränsad effekt.
– Enligt polisen är det en liten grupp på 100 personer som driver den här brottsligheten. De är för rutinerade för att ha vapen hemma. Vi har andra förslag och det är att dels ta bort mängdrabatten vid brott, dels att inte släppa ut återfallande kriminella för tidigt.
Brotten utreds inte
Den som döms för flera brott får idag mängdrabatt eller straffrabatt som det också kallas. Det innebär att man får ett samlat straff, som är mindre än summan av straffvärdet för samtliga brott, med utgångspunkt i det allvarligaste brottet.
– 15 inbrott ger inte mer i straff än fem inbrott. Alla andra brott får du på köpet. Det ger ingen effekt i ditt straff. Vilket gör att varken åklagare eller poliser utreder då det inte ger någon konsekvens. Det är tokigt. Där måste vi skydda medborgarna i första hand, säger Ransgård (M).
I oktober skrev Moderaterna ett förslag om lagändring till Riksdagen om att slopa mängdrabatten vid upprepade återfall i brottslighet.
Villkorlig frigivning ska inte gälla alla
När man avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff kan man bli villkorligt frigiven. En möjlighet som Jonas Ransgård (M) vill ta bort för de som återgår till brott.
– Om man återfaller i brott så tycker inte vi att man ska få någon tidigare frigivning den tredje eller fjärde gången man sätts i fängelse. För då sitter man längre, och kommer inte ut igen för att begå nya brott och sedan åka in på nytt.
Löser man problemet med kriminalitet genom mer fängelse?
– Vi jobbar också förebyggande. Men kärnan som begår brott är bortom det. Och då är samhällets skyddsbehov i första hand.
Har man gett upp om att få de kriminella laglydiga igen?
– Jag tror att det är svårt när det gått så långt, säger Jonas Ransgård (M).
Fakta: Straffrabatt och villkorlig frigivning
Straffrabatt
- Den som döms för flera brott får idag ett samlat straff för dem som är mindre än summan av straffvärdet för samtliga brott.
- I praktiken finns alltså straffrabatt för den som begår många brott.
- Straffmätningen sker med utgångspunkt från det allvarligaste brottet.
- Sedan läggs det till ett reducerad straffvärde för den övriga brottsligheten enligt en fallande skala där det näst allvarligaste brottet får störst genomslag och där genomslaget sedan blir allt mindre för varje ytterligare brott som ska tas med i bedömningen.
Källa: riksdagen.se
Villkorlig frigivning
När du avtjänat två tredjedelar av ditt fängelsestraff ska du bli villkorligt frigiven, om det inte finns synnerliga skäl. Efter frigivningen har du en prövotid som motsvarar det som återstår av straffet, minst ett år.
Det finns vissa undantag från villkorlig frigivning:
• Straffet är kortare än en månad.
• Om du har dömts till ett fängelsestraff enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, det vill säga i kombination med skyddstillsyn.
• Eller om fängelsestraffet är ett förvandlingsstraff för böter.
Källa: Kriminalvården