Polisen på plats utanför Landvetters flygplats. Foto: TT

Polisen beskriver Sverige som ett ”smörgåsbord” för kriminella

Uppdaterad
Publicerad

Internationella ligor som kommer till Sverige för att stjäla och sedan säljer varorna utomlands kommer bara att öka, det är polisens prognos. Låga straff, prioriteringar av grövre brott och få gränskontroller gör Sverige till ett populärt land för utländska tjuvligor, enligt polisen.

Att stulna varor förs ut ur Sverige är inget nytt. Det har hänt i alla tider. Dock har polisen sett en ökning av organiserade internationella nätverk som åker till Sverige just i syfte att begå brott.

Ett exempel på sådan brottslighet kan vara inbrotten i Postnords rullande lastbilar, som SVT Nyheter rapporterat om de senaste dagarna.

LÄS MER: Se när tjuvligan försöker stjäla paket – i 80 kilometer i timmen

Enligt Postnord själva har surfplattor, datorer och mobiltelefoner till ett värde av 2,5 miljoner kronor stulits ur deras lastbilar i somras och dessa har sedan fraktats till Rumänien för att säljas.

– Vi har sett det förut. När man spärrar godset kan man i vissa fall se var det startas upp och då kan vi se att det befinner sig utanför Sveriges gränser, säger Alexis Larsson, säkerhetschef på Postnord.

Internationella nätverk står för många stölder

I polisens rapport ”Mobil organiserad brottslighet” kan man läsa att polisen bedömer att etableringen av internationella brottsnätverk kommer att öka i Sverige. De länder som har en dominerande ställning i underrättelseflödet är Litauen, Polen och Rumänien. Även Bulgarien, Georgien och andra kaukasiska länder samt Estland och Lettland förekommer, men inte i samma utsträckning.

– Det är olika konstellationer som stjäl varor och för ut dem. Olika grupperingar av olika nationaliteter. Jag har jobbat mycket med kaukasiska brottsnätverk som stjäl oerhört mycket i Sverige, berättar Bo Löf, polisinspektör på Nationella operativa enheten (NOA).

LÄS MER: Postnords stulna varor säljs i Rumänien

Under 2015 polisanmäldes 22.800 bostadsinbrott i Sverige. Polisen uppskattar att internationella brottsnätverk står för mellan 30 och 50 procent av dessa.

När det gäller båtmotorstölder, bildelsstölder och stölder av större jordbruksmaskiner uppskattas en klar majoritet begås av internationella brottsnätverk från utlandet.

Svårt att komma åt

Enligt polisens rapport har de internationella nätverken utvecklats under de senaste åren och skapat en bred infrastruktur av ankarpersoner, ankarplatser, transportkanaler, arbetsfördelning och i viss mån användning av både svenska och utländska företag.

Ett annat kännetecken för de internationella brottsnätverk som nu är aktiva i Sverige är att de över tid har lyckats knyta kontakter med kriminella i Sverige. Och med en starkare etablering i det svenska samhället ser polisen att den organiserade tillgreppsbrottsligheten bara kommer öka i framtiden.

– Jag har jobbat många år med detta och självklart blir man lite uppgiven. Det är svårt att komma åt. Många grips givetvis, men tyvärr är det så att man kommer till Sverige som till ett smörgåsbord, man äter och åker mätt härifrån, säger Bo Löf, som arbetar med kartläggning av internationella brottsnätverk i Sverige.

Viktigast går först

Han är inte förvånad över att ligor väljer just Sverige att åka till för att begå brott.

– Det sprids i de här kretsarna att Sverige är ett ganska lätt land att stjäla i. Bötesstraffen är jättelåga, det är lätt att ta sig in både i EU och Sverige, då vi har i princip öppna gränser, berättar han.

Enligt Bo Löf är det många som grips, men att de låga straffen, tillsammans med polisens hårda arbetsbelastning med gängskjutningarna, där polisen måste prioritera ner tillgreppsbrott, gör att det är svårt att sätta dit de internationella stöldnätverken.

– Vi gör så gott vi kan, vi ger inte upp. Man räcker inte till helt enkelt. Grova brott går givetvis först, och vissa ärenden måste vi lägga åt sidan för att ta itu med i ett senare skede, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.